Finn 2 hundar! Idag har vi en extra hundgäst här på arbetsrummet, Kim och jag. Claude heter han. Claudes husse är idag gästföreläsare på Visuell Kommunikation, och för att underlätta för husse får Claude hänga med oss. Och det går strålande. Så bra faktiskt att jag börjar fundera på ett Beckmans Hunddagis. Vi skulle kunna dra in massor av välbehövliga slantar till skolan. Trevlig gård med träd och annat grönt har vi också. Funderar vidare…
Efter flera veckors kurs i materialexperiment, med allt från fjädrar och paljetter till lera och tejp – så var det dags för modestudenterna som går andra året att visa upp sina slutresultat. Visningen skedde i Beckmans garage på Brahegatan 10 i en iscensättning skapad av samma studenter i sin visningskurs. Experimentellt och konstnärlig till max. Precis som det ska vara när resultatet härstammar från just ett experimenterande. Och Kim tyckte det var intressant så klart.
Häromdagen var det någon köpa-massor-av-mer-till-lägre-pris-dag. På väg hem från Beckmans Designhögskola mötte jag massor av promenerande ben vars tillhörande kroppar doldes av berg med kassar från olika butiker. Att uppmuntra till konsumtions känns otroligt förlegat, något som hör hemma i en depressions- eller efterkrigstid då ekonomin behövde stimuleras genom köp. Själv skyr jag i stort sett all typ av shopping som pesten. Den enda shopping jag finner glädje i är den jag ägnar mig åt på matmarknader och i saluhallar. Vart jag än åker spanar jag in på kartan om det inte finns någon saluhall i närheten, eller lokal marknad. Sen har jag en väldig svaghet för parfym skall erkännas….och det kan bli dyrt. Men vilken vardagslyx! Häromdagen var jag dock tvungen att uppdatera min egen strumpgarderob. Tog en sväng till NK och Wolfordhyllorna. Och hurra! Kunde köpa 3 par till priset av 2. Vet man att besparingen är värd sitt pris, så skall dylika koncept inte föraktas. Den bästa besparingen med mina trippla Wolfords är dessutom dubbel: jag behöver inte köpa nya strumpor på MINST ett år. Och bonus: jag behöver inte uppsöka en strumphylla på lika länge.
Blommor är viktigt! Och böcker.
I biblioteket på Beckmans tar Kim hand om både böcker och studenter.
Maken och jag har släpat oss fram i en gemensam sjukdimma. Han i flunsan, jag i en rälig förkylning. Av omsorg om kollegor och studenter förlades jobbet till hemmatangenterna 2 dagar, med avbrott för taxi till ett möte omöjligt att flytta på. Vid tangenterna har det hamrats fram beslut, planer och förfrågningar. Det har vändits och vridits på budget 2019, och mejlats iväg ett och annat nej. Att vara chef innebär (bl a) att fatta beslut non-stop.
Radion pratar på om världens elände. Positivt dock att läsa i SvD, att ett rikt socialt liv är viktigare för hälsan än träning. Typ. Mitt eget sociala liv går verkligen inte att klaga på, tvärtom. Det fyller upp så pass att tid för träning helt enkelt inte finns. Mental träning däremot, ägnar jag mig åt oavbrutet. Idag tränar jag på lite parametrar som handlar om nydanande och uthållighet då jag går igenom alla ansökningar till medlemsskap i Konsthantverkarna. Imorgon sitter jag nämligen i juryarbete i sex timmar, för att tillsammans med ett gäng kunniga personer avgöra vem som skall få bli medlem, och inte. Att ansvarsfullt uppdrag med konsekvenser. Den uttalade viljan i ansökan får förstås aldrig underskattas.
I övrigt består kommande vecka av ett panelsamtal, elva möten, ledningsgrupp, samverkansmöte med facket kring budget för 2019, och lite annat kul, som en visning på Auktionsverket. Nu är det dock dags för lite terrängvandring i form av promenad på söder med en motvillig Kim (det regnar…inte hans favoritväder).
Kommentera