En helt vanlig lördag. Kokar linssoppa som jag kryddar med kummin den andra granntanten tagit hem från Turkiet. Städar lilla toaletten. Kastar tråkig frukt som är bortom all räddning. Skjuter upp momsdeklarerandet. Noterar att min vän och kollega Carl Johan De Geer idag har vernissage alldeles runt hörnet, Hornsgatan 34. Bilder från ”Tårtan”. Det får bli dagens kulturkick. Kom du också!
Efter att njutit av vackra orterna Västervik och Eksjö kan jag bara konstatera: Nässjö samlar inte särskilt många pluspoäng. Inte blir det bättre av att tåget mot Stockholm är försenat. Eftersom det inte finns någonstans att sitta, campar granntanten på golvet. Jag har pennkjol och törs inte sätta mig ned. Tyvärr.
Att flanera runt i Eksjös gamla stad är nästan art utsätta sig för en skönhetschock. Hör finns bevarade gårdar från 1600-talet, gårds- och gatunamn skvallrar om forna verksamheter. Hur kommer det sig att just Eksjö skonats från 1960-talets riveriraseri och slapp både Domusvaruhus, betonggrått och kommunalhus i plåt? Vackert är det i alla fall.
Stadshotellet i Eksjö välkomnar hundar. Tyvärr får man med hund ej beträda den gamla vackra matsalen, ej heller den enklare men också mycket snygga pubdelen. Så vad gör man då om man är hungrig? Jo, man äter i foajén. Nä, se det fick man inte heller. Varför välkomnar man gäster med hund? Även vi hundägare behöver äta. I lagen är det upp till varje enskild krog att bestämma om hundar får komma in eller ej. Om man som hotellägare tycker det är ok att gäster har hunden med sig, borde man också låta dem äta någonstans. Nu fixade vi biffen själva. Picknick i trapphuset. Marcus Rehn från Bonniers som är vår följeslagare sympati-picknickade med oss. Sedan tog granntanterna en kvällspromenad i vackra Eksjö. Med Kim och Musse.
Kommentera