Jag är besatt av dofter av alla möjliga slag. Mina närmaste tycker ibland att jag är lite väl doftsensitiv, särskilt när jag med näsan fått känn på någon oangenäm doft som ingen annan uppfattar. Sniff sniff … vad är det som stinker? Idag har jag ifrågasatt HUR vi städar eftersom det trots Ajax och gnuggande luktar lite lätt av urin i badrummet. Idag fann jag källan. När jag plockade ur tvätten ur maskin, luktade den svagt av kiss. Not najs. Boven i dramat är tvättmedlet jag köpte för första gången häromdagen: Grumme Näckros. De näsor som tagit fram denna luktcocktail har definitivt något fel på sitt olfaktiska organ, för Grumme Näckros luktar kort och gott piss.
Ikväll var det vårfest hos bokförlaget Wahlström&Widstrand. Idel bekanta fejs, som författaren Stefan Gurt, tillika bröllopsvittne när jag och maken gifte oss för decennier sedan. Och så förföraren Jean Claude Arnault som driver fantastiska Forum. Sedan sist men inte minst hjältinnorna: Maya Eizin & Susanne Ljung. Skitsnygga kvinnor!!!
Underklädesreklamen är överlag rätt dålig. De bästa, och roligaste, gjordes av fransyskan Chantal Thomass under 1980-talet. Parodier på tecknade serier. Idag damp den här och ett gäng andra bilder ner i mejlboxen. Tjejen ser ut att stå på Place Victoire i Paris, mitt i rusningstrafiken att döma av ljusen. Alla andra bilder är ungefär likadana, tjej i behå och trosa på olika gator i storstaden. Men varför placera en ung kvinna i underkläder mitt ute i offentligheten? Har man bokstavligen tänkt GATUFLICKA? Idén är verkligen dålig, ännu sämre är att man genomfört den. Riktigt dåligt är det om resultatet är en tankelek med just gatuflicka och prostitution. Och ja, jag förstår att bilden är ett montage – men det är just själva upplägget jag vänder mig mot. Fånigt och riktigt skitdåligt rakt av.
Kommentera