Vår vanliga förmiddagsronda när vi är i Stockholm. Klevgränd ut till Glasbruksgatan, en titt på staden, sedan lite kringelikrokar upp mot Mosebacke. Slutligen hem.
Kim och Beverly på äventyr
söndag, 2 juni, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Nya SvD en besvikelse
söndag, 2 juni, 2013 av Karina Ericsson Wärn
SvD har nytt utseende sedan en tid. Den nya grafiska formen är enligt SvD själva inspirerad av Manhattans gatunät. Men inte är det väl så här luftigt och fyllt av tomma ytor på Manhattan? Jag upplever den delen av New York som tajt och kompakt, upplevelser, fasader och människor gnids mot varandra, tempot är högt. I dessa ”papperstidningens förestående död”-tider tycker jag SvD:s nya form är asdålig. Och kulturfenomen som riktar sig till yngre, och som avhandlas av en generation ”äldre” i gammelmedia är ingen lockande modell. Och allvarligt, vem vill åka med Andres Lokko till London för att gå på Amy Winehouses stampub? Är man fan av Andres Lokko och Amy Winehouse, är man för cool för en gruppresa (tyvärr). Antar att Andres Lokko har världens rå-ångest inför den där resan. Dagens kulturdel handlar dessutom nästan uteslutande om samhällsproblem, var är kulturen, de djuplodande texterna och analyserna?
Makens bak
lördag, 1 juni, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Mandelolja?
lördag, 1 juni, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Varje kväll hemma i Stockholm smörjer jag in ansiktet med några droppar olja..ur en liten flaska vars text på etiketten blivit oläslig. Nu är flaskans innehåll slut, och jag kan för mitt liv inte komma ihåg vad det var för olja. Var det vanlig mandelolja? Hmmm. Vad göra? Finns det någon läsare som har erfarenhet av mandelolja i ansiktet till natten? Jag vill gärna bli med samma olja igen. Flaskan kommer från hälsokosten, men att gå dit med den kommer inte lösa saken då samma flaskmodell används till en hel räcka olika oljor. Jag vägrar bli en torrboll. Hjälp!
Sexig?
lördag, 1 juni, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Nej, sexig kan man väl inte precis kalla den här sandalen. Men jag behöver inte ha sexiga skor, jag behöver skor som gör att jag inte behöver tänka på mina fötter alls. Bekväma och sköna skor. Söker runt på nätet efter snygga sandaler, av bra kvalitet. Trillade då på detta gamla svenska märke, Kavat, som tillverkat skor i Kumla av svenskt skinn sedan 1945. Jag gillar att köpa från varumärken med anor, som Palmgrens. Tyvärr har min fina Palmgrensväska bara stängning med magneter, det fungerar inte i Paris där trängseln på metron är maxad, och ficktjuvarna många. I Paris använder jag en väska från belgiska Ruitetassen som gjort likadana väskor sedan 1927, och som har ordentlig låsanordning så att inga ovälkomna händer kan norpa min plånbok. Kanske får väskan nu sällskap av ett par fotriktiga rejäla Kavatsandaler …. får tänka lite på saken.
Kommentera