Gårdagen ägnades åt städning, och städning. Vår orangea soffa hade blivit med lite fläckar, de gick bort i ett nafs med Ajax Universal. Faktum är att medlet var så effektivt att det nästan var lite trolleri över det hela (det här är ej betald reklam) undrar om det går att använda på andra fläckar och fulheter… låta ett litet Ajaxmoln falla över idioter …
Det var härligt trångt och varmt på Södra Latins skolgård igår. I vimlet stötte vi på flotta Bitte, tidigare kollega med min make på filosofiska institutionen vid Stockholms Universitet, samt före detta byrådirektör. Idag är Bitte så att säga ”ledig på heltid” och berättade att hon minsann läser Oss Granntanter Emellan med stor behållning. Trevligt. Bitte är vansinnigt snygg, titta bara på det vackra håret! Så ska det se ut!
Lydias studentmottagning är rena rama fashionfesten. Inte så konstigt kanske, vi är ju båda i branschen. På plats är redaktörer, stylister, designers, modeller, klubbvänner, konstnärskompisar, en revisor (mycket bra), skådisar, grannar och släktingar. 100 personer! Jag behöver semester. Översta bilden: Sophie et Adam. Bild 2: Fotografen Dawid. Bild 3: Lydia, Lotta Eriksson, Rudolf Nordström, Håkan Eriksson. Bild 4: Daniel Birnbaum och fotografen Louise Enhörning. Bild 5: Fotografen Mikael Olsson. Bilden längst ned: Min bror Jonas, min svägerska Kerstin, min kära mamma Eila. Däremellan syns bland annat Richard Hutchinson, Robert Rydberg, Barbara Douglas, Aslan, Kim, Linnea Sjöberg, Martina, Tony Lundström, Karin Mamma Andersson, Jockum Nordström, Klas Eriksson, Jens Petersen, ….. och 88 till…
Det är nu det händer. Dottern Lydia tar studenten. Alla vi närmaste samlas på Södra Latins skolgård på Södermalm för utspringet. Med är vi päron, mormor Eila, storebror Jens Petersen, sambon Rudolf Nordström och svärföräldrarna Karin Mamma Andersson och Jockum Nordström.
Vi på Oss Granntanter Emellan har ett särskilt ord för när kvinnor i alla åldrar beter sig lite dåligt mot sina medkvinnor (karlar också), eller tänker tokigt och krokigt lite så där ”medvetet” så att man häver sig fram på någon annans bekostnad. Låt oss säga att en journalist skulle hitta ett frö till en nyhet här hos oss, höra av sig till oss för att med vår hjälp komma i kontakt med rätt personer, och sedan göra en egen nyhet av detta i låt oss säga en stor dagstidning (typ DN). Och att liksom göra allt detta utan att ge CRED till Oss Granntanter Emellan, dvs varken citera oss eller ge en hänvisning till att det var Oss Granntanter Emellan som gav offentlighet åt det hela och därmed satte bollen i rullning. Det är att ägna sig åt tantologi. Tantologi är ett utmärkt ord, all heder åt Anders di Marco som myntat det! (Det där sista var att ge cred, och det kostade absolut ingenting).
Ni som tycker det här var kryptiskt intill obegriplighet får backa lite i bloggen.
p.s
För övrigt är det bra att DN tagit upp Fadi El Khourys affärer, och att Dagens Industri lite senare också gör det (och ger cred åt DN som var…eh…först med nyheten).
d.s
Kommentera