Internet här i Paris har pajat. Eller pajat och pajat….i två år har vi tjuvåkt på grannens, ett lyxhotell. Nu har hotellet krypterat nätet, och vi vänter på egen box. Förhoppningsvis kommer den idag eller imorgon. Under tiden går vi till Place Saint-Sulpice för utanför borgmästeriet finns det ett gratis publikt nät öppet för alla. Lite meckigt, men för några dagar fungerar det.
Till skillnad mot den andra granntanten är jag barnsligt petig med hur produkter för hud och hår är förpackade. Leonor Greyl är ett urgammalt Parismärke med produkter för håret och ett förpackningsspråk som jag gillar. Mitt hår blir lustigt nog bara lockigare och lockigare, så pass att jag häromdagen fastnade med min egen hand i burret, när jag skulle dra handen igenom det. Hur tokigt kan det inte bli. Ringarna jag bär gjorde förstås sitt till, att jag fastnade alltså. Nåja, efter lite om och men (och aj) kom jag loss från mig själv. Lockarna tänker jag inte kämpa ned, tvärtom. Därför har jag idag köpt denna flotta hårprodukt från just Leonor Greyl som säger sig hjälpa det lockiga än mer på traven.
Jag är väldigt förtjust i yoghurt, och då särskilt naturell yoghurt. Hos Monoprix är yoghurtavdelningen gigantisk, och jag vandrar runt här alldeles för länge bland yoghurt gjord på getmjölk, olika färskostvarianter och yoghurt med grekisk karaktär. Det är vansinnigt svårt att välja. Ibland vill jag ha någon söt variant, och det blir det yoghurt på burk med en botten fylld med kastanjepure.
Kommentera