Efter en dag på kontoret pysslar jag lite hemma. Ikväll väntas middagsbesök. Jag gör kyckling dränkt i apelsin och kryddad med spiskummin och ingefära. Till det lite ugnsstekta grönsaker och en sallad på edamebönor och färsk spenat. Rör ihop en liten sås på fetaost och yoghurt, kryddar den med salt och peppar samt lite mynta. Tänder ljus. Sorterar papper och tänker ut logistiken och garderoben för resterande dagarna i veckan. Imorgon blir en oerhört intensiv dag.
Underbart väder. Solen skiner. Vinden vilar. Tar en söndagspromenad i ljuset innan det är dags att hoppa på en flight och några intensiva Stockholmsdagar.
I vårt hushåll är det maken som står för markservicen. Det är aldrig något vi pratat om, utan det har bara blivit så då jag är den som arbetar mer. Men fördelningen har inte alltid sett ut så här. När vi arbetade lika mycket (med betoning på mycket) delade vi på hemarbetet. Maken är en fantastisk matlagare. När jag landade i Paris fick jag fantastisk sjötunga till middag, och häromkvällen serverades saltimbocca. Igår blev det dock en tur till vår kvarterskrog Polidor. Där får man välja ur menyn med omsorg. Vissa rätter avråder jag direkt från, som laxen. Till Polidor går vi främst för miljöns skull, och folklivet. Imorgon bär det av till Stockholm igen och några intensiva arbetsdagar samt en middag med gäster och så Svenska Akademiens högtidssammanträde inte att förglömma. Då åker långkjolen från granntantens ateljé på igen. Och nu återstår bara lite mer jobbtexter att skriva och bearbeta. Kommer åka iväg nästan klar….i övrigt spanar jag i bokhandelsfönster efter lite julläsning.
torsdag, 14 december, 2017 av Karina Ericsson Wärn
Igår tog jag en flight till Paris. Den trevliga marockanska taxichauffören vägrade köra mig ända till Arlanda, på grund av blixthalka och trafikstopp. Istället släppte han av mig vid Arlanda Express. Omtänksamt. Ilskan jag av olika anledningar kände dämpades därmed något, och med Jan Johanssons ”Visa från Utanmyra” i lurarna drog istället ett vemod in. På Arlanda köpte jag äntligen Birgitta Ohlssons bok ”Duktiga flickors revansch”. När jag klev av flighten i Paris var jag arg igen, eller snarare upprörd, om jag skall vara korrekt.
Så här skriver Birgitta Ohlsson bland annat: ”När min mamma kom in på lärarseminariet i Umeå i början av sextiotalet var det över 500 sökande till 24 platser. 12 platser var vikta för tjejer och 12 för killar. Men det var bara tre ev de 12 killarna som hade tillräckligt bra betyg, resten kvoterades in på grund av sitt kön. Denna inkvotering av pojkar började redan tidigare, på lägre nivå i skolsystemet. Intagningen till realskolan (gymnasiet) blev nämligen från 1949 prövningsfri och grundades på betygen från folkskolan. Genom att flickorna redan då hade högre genomsnittsbetyg än pojkarna föreskrevs högre intagningspoäng för flickorna än för pojkarna för att få en någorlunda jämn könsfördelning i klasserna”. Diskriminering, heter det. Birgitta Ohlssons bok är fruktansvärt bra. Den gör upp med alla myter kring begreppet duktiga flickor och beskriver rakt på sak hur illa det förhåller sig om man är duktig, vill vara duktig, samt uppmuntrar andra flickor/kvinnor till att vara duktiga. Ibland känns det som om jämställdheten är en evigt hägrande utopi. Läs boken. Köp den i flera exemplar och ge bort, till såväl kvinnor som män. Särskilt duktiga flickor i din närhet kan må bra av att läsa den. Och bli ännu lite argare. Det här är utan tvekan årets viktigaste bok. Synd bara att den behövde skrivas.
I övrigt går livet sin gilla gång i Paris. Skriver jobbtexter, mathandlar, läser långa jobbtexter och hundpromenerar. Samt har avlagt ett besök hos frisören. Underbart att gå på fransk salong – fick manikyr samtidigt. Flott. Och snart ser vår kvarterskrog ut att öppna igen, i ny skepnad och regi. Den förra patron gick ju och dog. Sorgligt. Men fint att kroglivet fortsätter, det hade ju kunna bli en liten trist boutique med något på hyllorna som ingen behöver mer av.
Så mycket att hantera och fundera över just nu att sömnen är en bekant som flytt sin kos. Fast uppenbarligen sover jag någon stund, för jag vaknade 04.30 imorse. Gjord kaffe, satte mig vid hemmaskrivbordet och tittade ut över Bjurholmsplan. Sedan dammade jag och skurade badrummet. Bättre än att vara sysslolös. Kommer behöva en siesta i eftermiddag, får väl leta upp en soffa på jobbet, dra ner mössan över huvudet, och stoppa in ett rekviem av Mozart i öronen. Kanske.
Kommentera