I höstas blev jag erbjuden ett uppdrag, att ansvara för design på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. En förfrågan omöjlig att tacka nej till. I januari börjar jag. Det ska bli väldigt spännande. Jag har ju ett förflutet som gallerist, konsthallschef, curator och lärare på Konstfack. Bland annat. Så det här blir litegrann som att komma hem. Fast helt annorlunda förstås. Varje scen och tid är unik. I vilket fall som, så ska det hela bli otroligt spännande. Idag har jag ett möte med några av mina närmaste kollegor.
Efter att ha rensat i underklädeslådorna här i Stockholm blev det uppenbart att en ny behå behövde inköpas. Granntanten Camilla tyckte jag skulle ta mig till Lindex. Inget fel på den butiken, de har ett enormt underklädesutbud, och riktigt bra saker. Samt till bra prisbild. Men jag orkade inte. Trillade istället in hos Samiras underkläder på Götgatan 46 nu på förmiddagen, efter att jag handlat lite julklappslitteratur hos trevliga Söderbokhandeln snett över gatan. Hos Samira fick jag proffsig hjälp av en kvinna som resolut knäppte av mig min Aubade och sedan provade den ena behån efter den andra på mig. Med varma händer lyfte hon mina bröst på rätt plats i kuporna, samt justerade axelbanden så att varje behå satt perfekt. Utan måttband prickade hon in min storlek, en 80 C. Trodde jag. När jag kom hem med min fantastiska behå från Marie Jo, som gör att mina bröst nu gör entré strax före jag själv, så står det 75E på storleksetiketten! Det hade jag aldrig trott. Har åtskilliga gånger skrivit om kvinnors oförmåga att välja rätt behåstorlek, hör bevisligen själv till skaran. Nu sitter dock allt på rätt plats. Och nej, det blir ingen selfie på detta äventyr, utan istället en bild på Sophie Lorens snygga hylla. Absolut en 75E.
Trampade i hundskit nu imorse. Var ju bara att vända hem och skura rent sula och klack. Uräckligt. Tur att jag var ute i god tid till mitt möte, så att jag inte behövde dyka upp i dagens konferensrum luktandes skit. Jag tycker faktiskt att de som inte plockar upp efter sina fyrbenta kamrater … inte borde få ha hund.
Medan modern (det vill säga jag) sitter fastskruvad vid skrivbordet har familjens yngsta, dottern Lydia, checkat in på Hotel Okura i Tokyo. Mitt absoluta favorithotell! Dottern är i Tokyo med pojkvännen Rudolf och hans föräldrar Jockum & Karin Mamma. Jag är helt övertygad om att de har det jättekul. Tokyo är en av de där städerna jag alltid längtar tillbaka till. Enda kruxet med Tokyo är att det ligger … så långt bort. Om du kommer iväg till Tokyo någongång, kanske har du redan varit där, i vilket fall som: checka in på Hotel Okura! Och ta med baddräkt, deras sim- och bastuavdelning är helt makalöst underbar.
Tänt en brasa i öppna spisen för första gången den här säsongen. Gnistgaller av anonym designer. Kanske en prins? Till middag blir det franska små kycklingar med dragonsås och haricot vertes. Kycklingarna brynes i smör och olja, får sedan bräsera i gryta under lock tillsammans med schalotten, vitt vin och kycklingfond. När kycklingarna är klara tas de upp och hålls varma. I grytan häller jag grädde, adderar några klickar senap och massor av dragon. Putter, putter. Smakar av. Peppar kanske? Mer dragon? Haricot vertesarna (?) har jag först kokt, sedan steks de på hög värme, stänker över lite sesamolja och några flak chili. Allt serveras med kokt potatis och lite gelé.
Kommentera