Idag haver jag ägnat mig åt mat. Bland annat. Högreven som nattat över i en marinad bestående av rödvin, 2 nejlikor, 3 lagerblad, svartpepparkorn, 1 morot och lite selleri har brynts och lagts i gryta. Lite mjöl har pudrats över, det har saltat och pepprats. Sedan hälldes marinaden över, samt oxbuljong. Putter putter i massor av timmar. När det återstår en timme fiskar jag upp morot och selleri som kokat med och stjälper ned min stekta mix av morötter, selleri och bacon. Sista 15 minuterna får ett gäng stekta svampar puttra med. Serveras med kokt potatis.
Det sägs att hörnet Tjärhovsgatan/Götgatan vid Björns Trädgård är Sveriges ”farligaste” plats. Att det sker fler brott på just denna lilla punkt än någon annanstans. Kanske är det så. Här hänger hemlösa, knarkare, tiggare, langare, ungdomar på jakt efter någon som är villig att köpa ut, papperslösa och en och annan allmänt förvirrad. Här delas det ibland ut kläder till den som behöver, ibland finns ett mobilt soppkök på plats. Över det hela vakar nu en John Bauersk blondin. Hon ingår i en reklam för Grand Hôtels lyxspa. Har sällan sett en reklam så malplacerad i hela mitt liv. Resultatet blir ren skär cynism.
Denna dag har varit en dag fylld av planerande, samt fördjupning i sadomasochism. Arbetet kan uppenbarligen ta en vart som helst, som till 1969-talets Wien och blodiga happenings. Mer om detta längre fram. På vägen hem slank jag ner i Hötorgshallen och köpte högrev och lammnjurar. Högreven är nu skuren i bitar och lagd i marinad. Imorgon blir det långkok. Maken fixar njurarna.
I afton var det urpremiär på UNDER BELÄGRING skriven och regisserad av Marianne Lindberg De Geer. Scen: Lejonkulan, Dramaten. När jag gick dit hade jag ont i ryggen. När föreställningen var slut …. kände jag mig helt överkörd. Och hes. Som om jag suttit och skrikit. Allt var helt enkelt fruktansvärt exakt och ändå inte. Skevt som maktspel är. Så bra. Det läskiga är, att Marianne bara blir bättre och bättre. Vad händer när hon fyller 85? Gå och se! Som om det inte räcker stod Marianne också för den makalösa scenografin.
Saxat från Dramatens hemsida: ”Sonja jobbar första natten som vårdare på en låst vårdavdelning för unga – och på morgonen har alla intagna smitit. Ändå tar den självsäkre överläkaren Dr C till sig Sonja som sin skyddsling. Han är en alfahanne med psykologisk röntgenblick och ständigt gott humör. Snart visar det sig att hela avdelningen är fast i hans nät, och att Sonja bara är hans senaste projekt. Men Sonja gör motstånd.”
Kommentera