Politikern Ingrid Betancourt satt sex år som FARC-gerillans gisslan i den Colombianska djungeln. Boken hon efteråt kom ut med, om sin tid som fånge, var förstås en extremt gripande berättelse full av vidriga detaljer. Nu kommer hon ut med en ny bok, som enligt henne själv lämpar sig ”att läsa på semestern”. Inget fel med det. Men se hur hon porträtterats! Det är mycket möjligt att hon tappade förståndet där ute i djungeln. Eller efteråt. Att sätta sig och äta middag med barnen, som man inte sett på sex år, låter sig förstås inte göras hur som helst. Men i vilket fall som, så tycker jag media skall visa henne respekt. Det gör inte porträttet ifråga vars bildtext dessutom lyder: man har den identitet man valt.
Har precis varit uppe en sväng på Hotel Amour, en gång bordell numera hotell med hög hip-faktor, och tagit ett glas med dotterns boyfriend Rulle och hans kollega Oscar. De spelade här i Paris igår, på anrika klubben Rex. Nu sitter de på planet mot Stockholm. Maken, jag och Kim dröjde oss kvar en stund i hotellets trädgård. Ett ställe som verkligen kan rekommenderas! Nu skall det lagas middag. Zucchiniplättar till förrätt sedan pasta med tomatsås som fått skjuts av chili, sardiner och kapris sist en jordgubbssoppa. När jag så börjat med middagen hittar jag bara ett väldigt fint rivjärn till zucchinin. Det får gå. Vrider ur zucchinigeggan med hjälp av en ren kökshandduk. Lägger i en skål. Pudrar över mjöl. Saltar och pepprar och låter svälla. Vispar i ett ägg. Pudrar över lite mer mjöl. Sväll sväll. Får kanske nästan fritera geggan om det skall bli någon förrätt. Ja! Zucchiniomeletten blev suverän. Fick lite smulad get/komjölks ost över sig, från Jurabergen, samt honung.
Kommentera