Idag är jag och besöker Les Gobelins som vävt gobelänger sedan 1600-talet. Skall skaffa mig nördig information till en bok under arbete, men också underlag till en kommande utställning som behöver förses med dramatisk ”backdrop”. Att kliva in innanför Paris tjocka stenväggar och plötsligt hamna som i en annan tid, är alltid lika spännande. Och det finns nästan inget bättre än att få fördjupa sig i andras smala hantverkskunnande.
Idag åkte det på ett par strumpbyxor under mina Rodebjer långbyxor. Det är helt enkelt bara att konstatera: nu har vintern kommit till Paris. Burr. Har ägnat hela dagen åt att arbeta vid tangenterna. Fjorton av femton texter till utställningen ASYLUM har översatts från svenska till engelska, och allt måste förstås korrläsas. Den femtonde texten, om Maria Misenberger, är inte skriven ännu. Den kommer jag att baka ihop först efter att Maria och jag gjort en liten utflykt till Jönköping tillsammans. Vilket sker inom kort. Tågbiljetter och hotellnatt är fixat. Varför just Jönköping? Jo där finns en mycket intressant ägarinna av Maria Miesenberger verk som både Maria och jag tycker det skal bli oerhört intressant att träffa. Guldkanten på utställningsmakandet: alla intressanta människor man får träffa!
I afton blir det Boudin Noir med stekta äpplen och timjanpotatis. Samt torr äppelcider i glasen. Korvarna prickas och steks i smör från Normandie (förstås), likaså äpplena. Potatisen tärnas och kokas, steks och kryddas med mängder av timjan.
Dagens shopping: ny liten radio. Fransk favoritkanal: 89.9
Att göra research, eller ägna sig åt forskning, är oerhört spännande. Alltid trillar man över saker man inte visste, och vill veta mer om. Vårt hus i Paris är en k-märkt art-déco fastighet, och med anledning av en text som är under arbete började jag idag nysta lite i husets historia. Blev nyfiken på vilka som bott här. Via olika sökningar på vår adress fann jag en matrikel från 1935 över medlemmar i Societé des Americanistes. Där fanns en Jacques Soustelle, boende på ”vår” adress. Han var etnolog och medlem av Franska Akademien. På listan finns också Claude-Lévi Strass då bosatt i Sao Paolo, och den inom nazismen aktiva Eric von Rosen med adress Sparreholm, Sverige.
Jacques Soustelle var gift med Georgette, specialist på språket Otomi och avdelningschef på Musée de l’Homme. Bilden nedan är tagen av Georgette Soustelle, i Mexico, 1933.
Eric von Rosen var svåger till Hermann Göring, då Erics syster Carin (bild) gift sig med Göring.
Började sedan kika på vad som hände runtom i vårt kvarter. I grannfastigheten, dvs Theatre l’Odéon, spelade man 1935 ”Vive le Roi!”, en komedi i tre akter med Elivire Popesco (bild nedan) i en av rollerna.
Elvire Popesco var född i Rumänien 1894 och började som stumfilmsstjärna på vita duken. Genom äktenskap med Maximilien Sébastien Foy blev hon Baronessan Foy och flyttade in i villa Paul Poiret strax utanför Paris. En villa (bild nedan) ritad av Mallet Stevens och uppförd 1924.
Ja….så där kan det gå när man letar efter något…man kan hamna lite var som, i nya spännande historier.
Vaknar upp i ett soligt Paris. Går en morgonpromenad med skeptisk Kim. Han vill helst ha hela flocken samlad. Eller bara vara två åt gången. Nu har han haft det lyxigt med husse, och så kommer jag och förstör. Det blir ett triangeldrama helt enkelt, som han inte tycker om. Nåja. Han är hund. Bara att gilla läget. Men jag ser hans skeptiska blick: är matte på blixtvisit, eller har hon kommit för att höra till flocken?
Men nu var det hår det skulle handla om. Mitt eget blir bara längre och längre. Bestämde mig ju för kanske två år sedan att INTE banta utan istället skapa balans genom att låta min korta frisyr växa ut till något stort. Och det går hur bra som helst allting. Både att INTE banta, och att låta håret växa. Man behöver inte anstränga sig särskilt mycket. Dock är ju långt hår något helt annat än kort. Och jag är i full färd med att upptäcka alla nycker hos mitt hår. Att det uppträder olika beroende på vattenkvalitet i kranen och väder och vind, konstaterade jag redan när håret var kort. Parisvattnet ger ett fylligare hår som på egen hand håller ihop, medan Stockholmsvattnet ger ett tyngre men samtidigt frizzigare hår. Har ett tag använt denna hårprodukt från flotta Leoner Greyl, som lovar att lockarna liksom skall på hjälp på traven. Konstaterat: hjälper inte alls. Hittar inget samband mellan vad produkten lovar och slutresultatet. En kass vara helt enkelt. Ger bara ett flottigt hår i förtid, vilket inte beror på överdosering. Nä, den åker nog i soporna helt enkelt. Jakten på bra hårprodukter fortsätter…
Kommentera