Idag har jag ägnat mig åt att posta avtal samt vara med om en tysk teveinspelning som bara pågick och pågick. Men roligt var det. Det tyckte Kim också som fick vara med. Teveprogrammet utspelar sig 48 timmar i Stockholm och skildrar vår huvudstad som ett ”hippt” resemål. Min kamrat Charlotte Birnbaum var på förmiddagen på Strandvägen 1 och pratade gastronomi, sedan pratade jag om svenskt mode – och då höll vi oss i och runt den gamla anrika Birger Jarlspassagen där Gul&Blå slog upp portarna 1996. Vi filmad också lite hos svenska varumärket HOPE, men inte mycket för där var det så satans kallt. Den stackars expediten var nämligen förbjuden att stänga dörren ut mot Norrmalmstorg. Det innebar att hon arbetat en hel dag i ett kylskåp. Det är f-n inte klokt. Vilket arbetsvillkor. Hade det varit hos en matproducent, hade hon haft värmande termodräkt på sig. Nu stod hon där och huttrade i en tunn HOPE-tröja. Allt för att kunderna skall kunna slinka in lätt, genom öppen dörr. Själv skulle jag dock aldrig drömma om att prova något därinne hos HOPE, för vem vill klä av sig i ett provrum där det bara råder kanske tolv grader? Nä. Tänk om. Fyller facket ingen funktion längre?
Igår firades Anders Di Marco hemma hos granntanten, Johan och Musse. Anders blev 50 ung. Kim och jag hade väldans trevligt, och gick hem med presenter från Camilla! En otroligt vacker sjal från Indien som kommer göra sig fint mot allt mitt svarta. Och så en essentiell olja som jag skall droppa i en flaska oparfymerat barnskumbad. Och sist men inte minst ett transparant mattande puder från bästa Inglot. Det kommer att komma till nytta redan idag då det skall spelas in teve.
Kim och jag åker ut till Charles de Gaulle, landar i Stockholm 18.40. Susar in till Södermalm med X2000 och taxi för ett kvickt ombyte. Spatserar sedan tvärs över Götgatsbacken hem till Camilla, Johan och Musse där det hålls fest för kära Anders Di Marco som fyller 50. Hurra! Det gäller dock att inte nattsudda för mycket, för imorgon skall jag stå framför tevekameror några timmar. Tysk teve är på besök för att göra ett program om ”hippa” Stockholm. Kamraten Charlotte Birnbaum skall prata om mat och sådant som hör gommen till. Jag ska prata om svenskt mode. Kul att vi tanter får vara med när det skall vara ”hippt”. Erfarenhet regerar.
Asylum heter utställningen jag curerar för Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, och som öppnar den 20 februari 2015. I dagarna har ett pressutskick gått ut som talar om vad Asylum handlar om. Om inte förr, så hoppas jag att vi ses i februari! Bilden nedan visar kamraterna och kollegorna Elsa Schiaparelli och Salvador Dalí.
ASYLUM
– Där modet möter konsten
20 februari – 24 maj 2015 Galleri 3
Den excentriska modeskaparen Elsa Schiaparelli (1890-1973) har beskrivits som punk innan punken. Hennes intresse för modern konst gjorde att hon redan på 1920-talet inspirerades av och samarbetade med samtida konstnärer som Salvador Dalí. Hennes ateljé på Place Vendôme i Paris flyttas nu tillfälligt till Kulturhuset Stadsteatern. Där får du chansen att möta konstnärer och designers som gått i den kultförklarade modeskaparens fotspår.
Elsa Schiaparelli inledde sin karriär med stickade plagg skapade av armeniska flyktingar. Hon var gränsöverskridande och nyskapande – med omlottklänningar, synliga blixtlås och medvetna skrynklor som vi känner igen från dagens modebild. I utställningen Asylum möter hon nutidens gränsöverskrivande modeskapare som Ann-Sofie Back, Martin Margiela och Sandra Backlund. De möter i sin tur fotografen Hans Bellmer som på 1930-talet skapade makabra bilder genom att stycka dockor och av delarna skapa nya osannolika kroppar som han fotograferade. 70 år senare skulle Ann-Sofie Back skapa plagg av mönsterdelar som egentligen inte hörde ihop. Att sammanfoga genom att sy blev också ingången till skulpturens värld för Maria Miesenberger vars första objekt var influerade av de kläder hennes mamma sytt efter mönsterark köpta i en tygaffär. Också poeten Rut Hillarp med sina egensinniga turbaner får en plats i Asylum. Här tillsammans med filmaren Michail Livada som delade hennes intresse för sadomasochism. Asylum presenterar också flera av vår tids unga modeskapare som Anna-Sara Dåvik, Juun J, Minna Palmqvist och Patrik Söderstam. Dessutom konstnärerna Aeronout Mik och Peng Yu.
– Det är väldigt roligt att lyfta fram mode i ett utställningsformat, att ge det ett annat sammanhang. Via sitt lätt surrealistiskt anslag, en nyfikenhet på kroppen, intresset för att skapa en persona samt trick med hjälp av synvillor, så kallade trompe l’oeil, så förenas de medverkande i Asylum, säger Karina Ericsson Wärn, chefscurator Design på Kulturhuset Stadsteatern.
I Asylum möts konst och mode, tar och ger, tänjer på sina egna gränser. Rummet blir en fristad, en tillflyktsort där allt är tillåtet och fel blir rätt.
Varvar ett hysteriskt mejlande med tvättande på tvättomaten. Har sällskap av en ung japanska som lyssnar till en franskkurs på sin smartphone. Med stor inlevelse härmar hon fraserna. Och jag fattar ingenting. Men hon är glad. Det är bra. När hon lämnar tvättomaten säger hon AMAVAA till mig och vinkar glatt. Jag vinkar tillbaka.
Kommentera