Vaknar till grå himmel och regn. Inget som hejdar en modefestival dock. Igår var också en flott dag förstås. Karl pratade på, och prinsessan Caroline av Monaco var förstås klädd i Chanel.
Idag öppnar nya utställningar. Och igår hade jag och kollegan en härlig kväll på det gamla torget med modevisning på storskärm.
Det är inte alls svårt att förstå att Hyères vid 1800-talets senare hälft var en rekteationsort på modet. Klimatet är ljuvligt, utsikten över medelhav å ena sidan och berg å andra sidan, hänförande. Husen och de grandiosa villorna vittnar om glansdagar. Här och där har den gamla elegansen fått patinan som sällskap. Vilket gör Hyères till en sympatisl stad. Passerade nyss ett hus där Joseph Conrad bott 1874.
Vid gårdagens invigning invigningstalade borgmästaren som om han vore (spirituell) doktor i ämnet. Älskar Frankrike för detta! Att modet är kultur. Blev för övrigt själv intervjuad av utländsk press, om mitt uppdrag som Modechef på Kulturhuset Stadsteatern. Trevligt att vara på andra sidan, att bli intervjuad istället för att intervjua. Och som gammal skribent är följande erfarenheten inte så tokig att ha i bagaget när man ombeds lägga ut orden: det finns inget off-the-record.
Idag står seminarier och utställningar på programmet. Och så ansluter en chefskollega från Stockholm nu vid lunch. Det blir trevligt med sällskap.
Klättrade upp till den berömda Villa Noaille som är huvudpaviljong för festivalen. Hämtade ut programmet och min badge, som saknade halva efternamnet. Typiskt franskt. Hakade på en vipvip-visning av villans utställningar. Spännande att se Karl Lagerfelds coutureskapelser för Chanel som presenterades i det gamla swimmingpoolrummet. Ikväll blir det flott invigning med samma Karl.
Vaknar utvilad. Den lilla lägenheten jag hyrt har allt man kan önska sig. Inklusive hemmagjord apelsinmarmelad kokad av värdinnan. Avvek dock inte från min näringskorrekta frukost, utan nöjde mig med kaffet. Åt för övrigt så stadig middag på finkrog igår, att jag fortfarande känner mig mätt.
Lokalbussresan igår fyllde mig med ett stråk av förtvivlan. På ena sidan alperna och bergsväggen som piloten valde som slutdestination för sitt självmord inklusive mord på sina kollegor, och 150 passagerare. På andra sidan medelhavet, en brottsplats och grav skapad av cyniska människosmugglare. Läste att Läkare utan gränser kommer finnas på havet med ett båtsjukhus med plats för 400 personer. Gott så. Stöd dem gärna! Det gör jag.
Min vardag är dock helt bekymmersfri. Vilken livslyx! Tur att jag föddes där jag föddes. Idag invigs modefestivalen med pompa och ståt. Fast nu på förmiddagen måste lite praktiska saker fixas, som inköp av mer kaffe, toapapper, lite frukt och en flaska vin.
Kommentera