På rue de l’Odéon har det lilla lyxvarumärket Galet öppnat butik. Galet säljer handgjorda herrmockasiner made in France. Storlekarna börjar på 38, vilket ger oss damer möjlighet att få stoppa fötterna i de sköna, snygga och helt handgjorda skorna. Men smakar det så kostar det förstås, från 200 Euro till cirka 300. Vilket jag kan tänka mig att betala.
Kan dock inte tänka mig köpa skor för någon hundralapp då ett för lågt pris är en garanti för usla produktionsförhållanden. Imorse meddelade nyheterna att en skofabrik i Östra Kina rasat samman, med nio döda och trettio skadade som följd. För att vi vill ha billiga skor. Tyvärr tillverkas även dyra modeprodukter i skitfabriker. Och att ta reda på VAR skorna, kjolen, väskan och allt det andra i garderoben är tillverkat och under vilka omständigheter, är ju hart när omöjligt. Att vara konsument med samvete är inte lätt. Och än svårare om garderobskontot är magert.
33 plus känns helt okej efter ett par dagar dallrande nära 40 plus. Hos vår granne, teater l’Odéon, är det svalt i arkaderna. Svalka är också temat för dagens middag: gazpacho följt av ost och apelsin toppad med lite färskost och kastanjepuré.
Gazpachon blir alltid lite olika gång från gång beroende på vad som åker i. Den här gången blev det: gurka+tomater+gul paprika+vitlök+färsk ingefära+salt+peppar+vit balsamvinäger+olivolja. Gazpachon gjorde jag igår så att smakerna riktigt skulle få gifta sig med varandra.
Innan middag tar vi en promenad,fyndar en Maigret, samt svalkar oss på hipsterstället no.1 i 6e: Le Hibou.
Idag provade maken att göra Céviche, något vi tidigare bara ätit på krogen. Rå gravad fisk. Så här gjorde han.
Först en marinad bestående av finhackad koriander + lite finhackad spansk peppar + pressad citron + pressad lime + salt + peppar + lite olivolja.
Fast rå fisk skärs i tunna skivor, maken köpte torskrygg. Fisken läggs i en skål. Häll över marinaden. Blanda. Ställ i kylen 15 minuter. Klart!
Supergott!
Kommentera