Idag blir det kalvlever med potatispuré och rödlöksmarmelad. Som vanligt gör vi allting från ”scratch” här hemma. Häromkvällen åt vi exempelvis vansinnigt god bläckfisk, igen. Inte självfångad visserligen, men självshoppad i marchén. Och självrensad. Hur man rensar en bläckfisk skrev jag om på bloggen för någon vecka sedan. Bara att backa om du är novis och vill lära dig.
Till rödlöksmarmeladen skivar jag några färska rödlökar, smälter och mjukar löken i lite smör i en kastrull, sockrar, puttrar. Häller på lite för mycket röd balsamvinäger, låter det hela puttra ihop. Saltar. Smakar av. När lökröran blivit tillräckligt tjock och mjuk, samt fått rätt balans mellan sötma och syra är den klar. Ätes med fördel avsvalnad.
Kalvskivorna är köpta hos slaktaren på Rue de Seine som är proffs på att skära tunna skivor, samt putsa bort senor. Kalven vänds i saltat och pepprat mjöl innan den steks i smör. Potatisen skärs i tärningar. kokas, och pureas sedan med mixerstaven som har ett särskilt verktyg för att göra puré. Men arbeta purén varsamt, den kan lätt bli ett ”moln av betong” vilket beror på stärkelsen och allt som har med molekylär gastronomi att göra. Min favoritbok just nu är för övrigt Alexandre Dumas matlexikon, kryddad med recept. En måstevolym för gourmet som gourmand!
Idag går allt i skrivandets och administrationens tecken. Knattrar vidare på en beställningstext, om en av Sveriges mest kända (och lågmälda) fotografer. Försöker få min bank BNP att en gång för alla hålla med om att Stockholm INTE ligger i Senegal. Dit skickar de nämligen min post, istället för till Suède. Posten kommer visserligen fram till min Stockholmsadress, men alltid efter att först ha passerat Senegal. Vilket känns onödigt. Passar bra att vara inne idag, för Kim är vansinnigt trött efter gårdagens utflykt. Han har ju blivit en äldre herre på tio år, och behöver mer vila än förr. Något att tänka på.
Idag gjorde vi en liten utflykt igen. Tog tåget från Gare Saint Lazare till Marly Le Roi. Impressionisternas land, men framförallt Alexander Dumas hemort. Ni vet han med Greven av Monte Cristo. Det var i Marly le Roi Monsieur Dumas byggde sitt slott med tillhörande skrivstuga. Det senare ett minislott döpt till Chateau If.
Imorse kom jag så äntligen iväg till simhallen igen. Kan verkligen rekommendera ett besök på något av Paris simhallar, om man vill krydda sitt Parisbesök med lite vardagskänsla. Tänk dock på detta: på franska simhallar delar man dusch med varandra. Män, kvinnor och barn duschar gemensamt. Det innebär att man klär om i en badhytt, till badkläder, och sedan går och duschar. I badkläderna. Aldrig naken. Inte ens efter den klorerade simturen. Vande mig förvånansvärt snabbt vid att i ”min” simhall vid Rue Lobineu gång efter annan stå armbåge mot armbåge med en helt främmande karl i duschen, som ogenerat löddrade in sitt kön under badbyxorna. Men, alla bad erbjuder inte denna franska unisexmodell. Det privata badet Piscine Pontoise stoltserar med att man har herr- respektive damdusch. Och dit styrde jag stegen idag. Då fotografering är förbjuden (TACK för det) så har jag snott bilden på nätet. Badet ligger i 5e vid Maubert Mutualité, och är verkligen värt ett besök. Och badet var idag faktiskt nästan lika folktomt som på bilden, vi var kanske tio personer som simmade längd efter längd i olika tempon. På torsdag blir det ett återbesök, för nu gäller det som granntanten säger: röra på fläsket och stärka sig inför en hård höst.
Om lite mindre än en vecka bär det av till Stockholm, och där väntar ett non-stop arbetsschema som varar…ja, året ut. För att hösten skall fungera så planerar jag redan nu min höst- och vintergarderob. När allt rasslar igång kommer jag inte hinna med att besöka någon affär. Ni som läser min blogg vet att min garderob inte är stor, och framförallt innehåller den många trotjänare med massor av år på nacken. Men i höst behöver det göras lite uppdateringar. Uppfräschningen av höstgarderoben påbörjade jag redan under förra Stockholmsvändan. Tvättade upp kära gamla kashmirtröjor. Sorterade bort gamla strumpor (ner i skoputslådan). Slängde uttjänta underkläder. Slängde gammal baddräkt – och köpte ny. Bar iväg ett par urtvättade skjortor till Emmaus (vill inte slänga) och langade in gamla uttjänta trikåtröjor under diskbänken, de får leva vidare som trasor.
Vad garderoben behöver är lite nya underkläder och framförallt ett par stövlar. Och så skall jag låta sy upp en klänning hos min hovleverantör: Ateljé Camilla Thulin. Svart smalspårig manchester och guldfärgat fodertyg är redan inköpt, samt knappar i mörkbrunt. Skall be att få en ”kopia” på klänningen Georgia (bilden).
Följande plagg nedan är redan inköpta, ett par byxor och en topp från Stella McCartney. Ser inte mycket ut för världen, men byxorna är ursköna – går att ha till både gympaskor och flotta höga klackar. Och toppen har en intressant ringning som gör smycken överflödiga. Två enkla plagg helt i min smak. Byxorna kan jag ha till alla mina kashmirtröjor, och den nya toppen. Och toppen passar också till mina befintliga svarta pennkjolar. Att kunna kombinera nya plagg med gamla är A och O för en välfungerande garderob.
Sedan behöver jag faktiskt en pyjamas, min gamla slet jag sönder så den kasserades tidigt i år. Minns inte vad jag sovit i sedan dess. Ingenting kanske. Eller jo, nån granntantsklänning (sorry,men jag har i hela mitt liv sovit i slinkiga vintageklänningar) ibland en gammal stor vit herrskjorta. Men nu skall jag nog satsa på en sådan här klassiker, bara att slänga på kappan och gå ute med hunden…
Underkläder behöver det ösas på med. En ny body från Wolford, tyvärr har min gamla älsklingsmodell med v-ringad front gått ur sortimentet, men jag tänker våga prova den rundringade. Sedan behövs det ett par höga trosor och en ny behå. Kanske dessa från Dolce & Gabbana…nä, det blir för dyrt. Men jag gillar modellen. Och trosan med inbyggd höfthållare är fin, ett trevligt plagg för oss som egentligen hatar strumpbyxor, men ett tu tre måste ha strumpor under kjolen.
Den stora investeringen som sedan måste göras, det är ett par nya stövlar. Mina gamla Acne Pistols har jag slitit sönder. Och det tog många år. Så ur perspektivet kostnad/använd gång blev de inte dyra. Är lite intresserad av ett par nya svarat lite klumpiga stövlar från Acne, tror att valet landar på dem. Kanske. Är också sugen på ett par i mocka från Yves Saint Laurent. Men mocka går ju inte att ha i Sverige, inte tillräckligt torrt.
Ja, det här såg ju vare sig särskilt färgglatt eller roligt ut. Men sådan är min garderob: svart och enkel. Och alltid en långsiktig investering.
Till rödlöksmarmeladen skivar jag några färska rödlökar, smälter och mjukar löken i lite smör i en kastrull, sockrar, puttrar. Häller på lite för mycket röd balsamvinäger, låter det hela puttra ihop. Saltar. Smakar av. När lökröran blivit tillräckligt tjock och mjuk, samt fått rätt balans mellan sötma och syra är den klar. Ätes med fördel avsvalnad. 
Kommentera