Skrota FN, säger PG

lördag, 28 november, 2015 av Karina Ericsson Wärn

Läste halva natten i  boken ”Oberoende är stark” av Anders Palmgren och Pehr G Gyllenhammar. I boken berättar Gyllenhammar om företagande, Sverige från 1970-talet fram till idag, om företagsledares farliga flathet, vikten av en stark fackföreningsrörelse och skillnaden på ledare inom kultur- respektive industrivärlden. Och mycket mer. En otroligt intressant bok med skarpa åsikter på varenda sida. Om FN ( kapitlet ”Lägg ned trötta organisationer”) tycker han så här:

”FN exempelvis. Det är en organisation som verkligen borde skrotas. Med den enorma byråkrati och halvkorrupta stil som råder där finns inget annat att göra än att skrota projektet och börja om på nytt. När det återuppstår kan det bli en tiondel så stort. Men mycket effektivare. […] Alla är väl överens om att det är en fantastisk tanke bakom FN. Men tyvärr vittrar den bara bort i byråkrati och elände. […] FN Idag har alla tokiga ålderstecken: för stora fasta kostnader, för mycket infrastruktur, för mycket dödkött, för mycket korruption. Det enda sättet att lösa det är att skrota alltihop. För FN och många andra institutioner har överlevt sig själva.”

Utöver läsning ägnas dagen åt sortering och rensning. samt lite dammsugning, kanske. Och under eftermiddagen skall en älggryta monteras ihop och få koka i timtal. I eftermiddag skall jag rulla ut ritningar på köksbordet, till sommarens festival MODE I SJU AKTER på Kulturhuset Stadsteatern. Den finska deltagardelen kommer på besök på måndag, och till dess måsta jag ha mina planer klara, på var väggar skall byggas och hur jag vill presentera dem.

 

 



Kommentera

Splittrad läsning

fredag, 27 november, 2015 av Karina Ericsson Wärn

Vid ankomsten till Stockholm bestämde jag mig för att ha en extremt lugn helg. Bara jag och Kim, och lite litteratur. Köpte tre böcker som inte har något med varandra att göra. Martina Haags läste jag slut igår kväll. En berättelse om den egna skilsmässan kamouflerad till roman. Väldigt bra och välskriven. Ikväll går jag nog till sängs med Pehr G Gyllenhammar. Men först skall det läsas en massa jobbdokument och svaras på ett 20-tal jobbmejl. 





Kommentera

Tralala på Charles de Gaulle

torsdag, 26 november, 2015 av Karina Ericsson Wärn

RER-tåget från Luxembourg till Charles de Gaulle är knökfullt. Står hela resan på 35 minuter med Kim på armen. Väl framme går vi till SAS incheckningsdisk i Hall 4 för att checka in mig och Kim, och för att betala för Kim. Detta måste alltid göras på plats. Utav SAS tre kortmaskiner fungerar ingen. Blir hänvisad till en servicedisk i Hall 1, som skall kunna ta hand om betalningen. Promenerar dit. Köar. Betala med kort går inte, bara kontanter. Har inte tillräckligt med sedlar och mynt. Blir hänvisad till en bankomat på posten en trappa ned. Kim och jag tar oss dit. Köar. Tar ut pengar. Tillbaka en trappa upp till servicedisken. Köar igen. Betalar för Kim. Promenerar tillbaka till Hall 4 och SAS incheckningsdisk. Köar igen. Visar upp mitt kvitto och får mitt boardingkort. Ibland hatar jag att resa.







Kommentera

Ajöken Frankrike

torsdag, 26 november, 2015 av Karina Ericsson Wärn

Avslutade gårdagens arbetsdag med en lyxig hemlagad middag: gåslever, lammkotletter med råstekt potatis, ost, hallon. En Frankrike final. För nu bär det av till Stockholm igen, med Kim som sällskap. Redan i eftermiddag vankas möten på ”huset”. 





Kommentera

Fruktansvärt plågsamt

onsdag, 25 november, 2015 av Karina Ericsson Wärn

Varje dag ger dagstidningen Le Monde plats åt porträtt i text och bild över de unga människor som dödades i terrorattentatet här i Paris. Det är spaltmeter efter spaltmeter, med berättelser om drömmar, föräldraskap, resor, studier, livsglädje, kamrater, kollegor, projekt, intressen och … ja, allt det där som livet innehåller när man precis klivit in i vuxenlivet och har en ocean av dagar framför sig. Och så tog det bara slut. På det vidrigaste grymmaste mest oförlåtliga vis. Att läsa dessa nekrologer är fruktansvärt plågsamt. Men naturligtvis ingenting gentemot den bottenlösa sorg alla nära och kära känner.





Kommentera