Kommer in från morgonens hundpromenad. Sätter mig till bords vid den av maken iordningfixade och framdukade frukosten. P1 står på. Slår upp datorn och börjar svara på mejl samt skapa ett utkast till en årsplan för styrelsearbetet. Och så kommer jag på: det är ju helg. Igen. Borde man inte vara lite ledig då? Stänger ner dokumenten och börjar läsa SvD i pdf-format. Känns som en bra ledighetsgrej, att hinna läsa dagsnyheterna ordentligt. En rubrik får tankarna att vandra iväg till ekonomin och utan att jag vet hur det hänt sitter jag nästa sekund och tittar på ett Excel-ark som har med mitt eget budgetarbetet att göra. Och i nästa stund har jag öppnat det digitala Trelloverktyget och smattrat ner en massa att-göra-nu punkter och avslutas-senast-sista-mars-kom-ihåg. Ett radioinslag om Mamma Mu väcker mig ur mitt arbetsläge. Tittar upp. Just det, ledig. Det är helg. Maken har utan att jag märkt det lämnat köket. Att vara ledig är helt enkelt inget som faller sig naturligt för mig. Och dettta är inte något koketterande, utan jag inser så smått att om man skall hålla länge – vilket jag gärna vill göra – då gäller det att lära sig att vara ledig. Ibland. Men hur gör man?

Här följer ett litet axplock från veckan som passerat.

Ovan & nedan: Besökt Konstnärernas Kollektivverkstad tillsammans med Beckmans.

Nedan: Sture Carlsson VD Kulturhuset Stadsteatern och Maria Patomella ansvarig för Konsten med stort K på Kulturhuset Stadsetatern ifärd med att inviga utställningen Kvarterets kvinnor.

Kim på väg hem från arbetet på Beckmans.

Vi har med värma och sorg tänkt extra på Benny Fredriksson som den 17 mars 2018 valde att säga adjö för evigt.

Ovan: En lugn hemmakväll! Nedan: Har undervisat också, tillsammans med Beverly och Ann-Sofie Back.

Nedan: Och så varit på vernissage hos ArkDes och sett utställning om Framtiden.

Och återigen en begravning. Kära Kati.

Den ena dagen är aldrig den andra lik. Enda som är gemensamt för dagarna som avlöser varandra är att de alltid är fyllda med saker-att-göra. Skriver underlag, besvarar propåer, bokar in och bokar av möten, blir intervjuad, petar och puttar på internationaliseringen, säger nej och säger ja. Pekar på avgränsningar, uppmuntrar hit och bromsar dit. Sonderar nya miljöer. Äter goda middagar med maken, och håller mig till en stadig frukost. Emellanåt försöker jag vila arbetshjärnan med att syssla med något helt annat, för min del blir det då läsning, och metrar i Eriksdalsbadets 50-meters bassäng. Sorgen har också fått ta sin plats på senare tid, älskade farbror Hans finns nu bara i vårt minne.

Timmarna bara virvlar förbi. Veckan som passerade startade med Öppet Hus på Beckmans. Kul att se alla som vällde in, och som med stort intresse tog del av studenternas arbeten och de olika presentationerna av våra program. Nu hoppas vi att många av dem som hälsade på söker till Beckmans. Kvällen avslutades med bröllopsmiddag som maken fixat: godaste hummern och lite bubbel. 27 år som gifta!

Som vanligt hakade sedan det ena mötet i det andra. Onsdagen blev riktigt tjock. Deltog bland annat i ett Warholseminarium på Moderna Museet för studenter från Handels. Spännande! Jag gav bort ett konstverk…eller ja, en replika då. Aftonen avslutades på dansens Hus, där Proventus bjöd in till en föreställning med Bathseva med anledning av företagets 50-års dag. Hipp hurra!

På lördagen blev det dags för dresscode långklänning och taxi till Stadshuset. Handelshögskolan delade ut doktorshattar och installerade professorer. I sitt tacktal passade Magdalena Andersson på att rekrytera genom att hänvisa till regeringen.se/ledigajobb

Söndagen blir betydligt lugnare. Jag och tvättmaskinen. Och så bara 2 texter att skriva. Skönt. Till middag blir det pasta med valnötspesto. Kanske behöver klädkammaren ses över lite också, nu tittar ju våren fram och det är dags för att låta lite saker byta plats på hyllor och i fack.