Det är bråda tider, mycket jobb och härliga gala inbjudningar. I fredags var det flott, elegant Elle Gala fest på Grand Hotel i bästa Michael Bindefelds regi, alltid lika generöst och lyxigt. Underbart var att aftonklänningsdesignern Ida Sjöstedt fick designpriset, vilket hon verkligen är värd. En kvinna med helt egen stil och uttryck. Nästa gala var av en helt annan karaktär, Fadime Galan på Berns i eftermiddags, iscensatt av eminenta Sara Mohammad, ordförande för Riksorganisationen GAPF – Glöm Aldrig Fadime och Pela – kolla HÄR. I år uppmärksammar GAPF, Bortförda Barn, barn mot barn, tvångsäktenskap och ”oskuldskontroller”. En oerhört intressant och viktig eftermiddag med talare, som Anders Yngman, Beatrice Ask, Gertrud Åström och Jasvinder Sanghera. Är glad att jag var inviterad till dessa två mycket olika, men fina galor.
Mot Fadime Galan med mitt afghanska halsband.
En av landets vassaste journalister Katarina Gunnarsson, min granntant och Niklas Palmklint, min goda vän och eviga glammfotograf.
Har just nu ett litet, men mycket delikat problem, tona ner en för rostfärgad spets. Spetsen ska ingå i en mycket fin sing a songwriters klänning, som ska vara med i Mellon. Spetsen är mycket vacker och kvaliteten är typ plast. Ibland kan man lyckas med olika kok och färger. Fick en laddning från favoriten Herdins i Dalarna. Under tiden spetsen mer eller mindre kokte i min gamla gryta snodde jag ihop en vegomiddag med tomater, spenat och kikärter. Och imorgon kommer den nya färgen att uppenbara sig…….hoppas den blir bra!
Det är så kul att ni är många som hittat till vår webbrea. Det finns fortfarande bra plagg kvar. Våra toppar är magiska, hög kvalitet och fin passform, alla insnitt och draperingar sitter där de ska. På bilderna har jag vår klassiska svarta Tassa i en superkvalitet från tyska Riedel och Betty med hästskourrigning, hellång ärm och en kanon viscose med 4% lycra. Gå in HÄR, om du är lite nyfiken.
Först vill jag tacka för alla glada tillrop med anledning av tårsprayet och äldreomsorgen, vi är många som irriterar oss på båda fenomenen. Angående tårsprayet ska man spraya det på slutna ögonlock inte i ögat. Jag är så nöjd nu, för mina ögon har mer eller mindre slutat rinna, från att ha runnit över. Detta är ett typiskt ålderstecken, med torra ögon, men känner en hel del yngre personer med samma problem. Sprayade lite på min 85-åriga mamma, som inhandlade sig ett eget spray, jag hoppas att det kommer att funka. Angående äldreboende, sjukhus och mat finns det säkerligen många billiga åtgärder att göra, typ som vi gjorde häromdagen. Johan är besatt av den andra Granntanten och Granngubbens förnämliga matlagning, så Karina lade ut ett recept på currykyckling till Johan häromdagen. Han inhandlade alla ingredienser och vi lagade denna förnämliga rätt tillsammans, vilken räckte till 3 middagar p.g.a. den stora Brösarpskycklingen. I torsdags gjorde vi den enligt receptet, igår spetsade jag grytan med en påse saffran och idag fick den lilla resten ackompanjeras med lite hackad fräst tomat, pasta och spenat. Av all buljong med morötter, palsternacka, lök och purjo blev det 4 portioner lunchsoppa. Fräste lite skalad tärnad potatis med vitlök i olja, ner med röda linser, spiskummin, gurkmeja och fräs vidare en stund. Sedan hällde jag på resterande buljong, spetsad med den röda curry pastan. Efter en stunds slowcooking fick mixern ta hand om det hela och det blev en supergod krämig linssoppa. Ingenting ska förfaras. Något som kanske cheferna inom äldreomsorgen borde tänka på. Jag är helt övertygad om att 75% av den levererade maten slängs p.g.a. att den är oätlig, ingen win win direkt. Mer ansvarslöst hanterade skattemedel, får man leta efter. Ju mer jag funderar på den äckliga maten som serveras till våra äldre kamrater, ju mer konfunderad blir jag. Självklart finns det säkert en hel del häftiga boenden där allt är tipp topp, men det räcker att det bara finns ett boende, som är dåligt, för att det ska vara skandal.
Är det inte snart dags för alla, som är beslutsfattare inom äldreomsorgen att sluta sina arbeten och börjar arbeta med icke levande ting. Min hund Musse hade aldrig någonsin petat i sig den mat, som serveras till 92-åriga värdiga damer och herrar och då är det en varelse, som kan tugga i sig lite vadsomhelst på gator och torg. Blir deprimerad när jag inser att Musse äter bättre, välkokt kyckling, kokt lax eller vit fisk, pasta, ris, buljong och givetvis lite torrfoder istället för ett gott bröd, som vi människor gillar. När man blir äldre, kanske förlorar sin livskamrat och på köpet tappar aptiten är det extremt viktigt att få vällagad mat, som både smakar och doftar gott. Kanske beslutsfattarna bör äta sig igenom dessa oätliga menyer……och samtidigt fråga sig om det är såhär man vill ha det på ålderns höst. Fy skäms på er! Man skyller på att det inte finns pengar till att göra bra mat, struntprat!En bra kokerska ellet kock kan koka soppa på en spik. Varför kokar man inte klart potatisen och gör ett gott potatismos med lite smör och mjölk? Många behöver lite fett på ålderns höst. Jag arbetade själv som hemsamarit under helger o lov under två års tid. Jag var en av de sista små, som fick chansen, bara 15 år. Jag hade en otroligt fin och rolig tid. På helgerna lagade jag en massa god mat till mina klienter, det de ville ha, som kokt torsk med äggsås, läste tidningarna och pratade gamla roliga minnen. Om jag förstår saken rätt, så har de ädla hemsamariterna typ 15 minuter hos varje klient, skamligt mot båda parter! Själv hade jag 2 – 2,5h per person och jag gick till samma personer och blev mer eller mindre som ett barnbarn. Förutom mat frågan, som alltid är på tapeten inom vården kom nästa ”äldre” skandal. En beslutsfattare på ett äldreboende beslöt att alla tavlor skulle tas ner i de milslånga trista och plastiga korridorerna, eftersom de utgjorde brandfara! Hur är det bevänt med somliga. Återigen en människa som borde byta jobb och söka sig till en bransch med icke levande ting. Det känns som om dessa människor aldrig någonsin tänkt tanken på att bli gammal och vad det innebär. Förmodligen är de så välbetalda och har fyllt på sina pensionsförsäkringar och bokat plats på de mest luxuösa boendena i landet och skiter i hur det går för de gamla, för idag blir vi gamla, riktigt gamla t.o.m. Jag lider med alla kamrater, som jobbar inom dessa sektorer, för att de inte kan göra sitt jobb på ett tillfredsställande vis. Att arbeta med gamla, kloka och stundtals tokroliga människor är väldigt kul och givande. Jag fattar ingenting, hur är det tänkt egentligen, självklart inte alls….
Kommentera