Igår rusade tiden iväg. Jobbade med det stora musikalprojektet på Kulturhuset Stadsteatern på morgonen. Ett underlag, för kostymbudget skulle lämnas in på eftermiddagens produktionsmöte. Innan turen till teatern, hann jag köpa en body till Molly Pettersson Hammar, för den stundande toileprovningen, inför Mellon. Sedan lite kollektionssnack och Tuben till city och Kulturhuset Stadsteatern, för kostymplock på kostymlagret till Göta Lejons affischplåtning på måndag, inför höstens flotta musikal. Mellan plocket klämde jag in Kulturhuset Stadsteaterns  produktionsmöte, som handlade om teaterns stora dansföreställning till hösten av sköna Kenneth Kvarnström. Efter mötets slut, blev det 2h till på kostymförrådet, letade efter bl.a. kostymer i stl 56, för en herre som är 1,90. Då gäller det att ha tumme med måttbandet och känna till de viktigaste måtten. På teatern är de flesta plagg ändrade. Jag har turen att ha jobbat med de flesta av teaterns aktörer och aktriser, har därför koll på lagrets storlekar. Just igår hittade jag en mängd kostymer och västar till min manliga aktör, som en annan grandios aktör burit genom åren. Plaggen  kommer att bli bra på bild med hjälp av säkerhetsnålar och långa tapetserinålar, eftersom de viktigaste måtten stämmer. Det slutade med 5 fullproppade Ikeakassar och en taxi hem, kunde tyvärr inte släpa allt på Tuben. Nästa steg var en snabb uppiffning och flott middag på övre Ö hos härliga vänner, Musse var givetvis välkommen och deltog i samtalet på sitt egna vis. Lördagen har ägnats åt tvättstuga, bunkring och matlagning.

Email

Facebook

Linkedin

Twitter

Google

Nu börjar våren 2015 ramla in, både färdigpackat och plagg som ska packas. Plaggen ser så fina och glada ut. Längtar verkligen efter att gå barbent i sandaletter. Är extremt trött på att pulsa runt i snön och kylan. Det tar för lång tid att klä på sig för att gå ut och in. Även Musse surar, springer och gömmer sig, när jag närmar mig med hans vinterkostym.

Email

Facebook

Linkedin

Twitter

Google

Äntligen har jag börjat övningsköra. Har körkort, men har inte kört på typ 15 år och då är man livrädd för att sätta sig bakom ratten. Jag vet att den andra Granntanten har exakt samma dilemma. Jag tror att vi är många kvinnor därute med exakt samma problem. Min mamma t.e.x. slutade köra när vi flyttade till Stockholm i mitten av 60-talet. Man är helt enkelt rädd för trafiken, som vuxen när man inte kör regelbundet. Har fått kontakt med en fantastisk granntant Janina, som är yrkes chaufför. Janina har upptäckt att det finns massor av vuxna kvinnor, som Karina och jag därute, som inte vågar. Hon erbjuder körträning för orutinerade damer med körkort. Det handlar om bilen, trafiken, regler, skyltar, ja allt, som jag är rädd för, helt enkelt. Därför bestämde jag mig för att börja övningsköra med detta proffs, smygstartade med Johan i julas, vilket funkade fint. Tog min första lektion i söndags. Läskigt var det, men med en underbart kul och proffsig handledare som Janina vågade jag. Mina problem är att trycka på gasen, så mantrat var gasa, du stoppar upp trafiken. Nu kommer jag att köra varje helg, så att även jag kan köra i Turkiet, för tänk om det händer Johan något, jag måste ju kunna skjutsa honom till sjukan. Och det är ju kul att köra när man väl kan. Jag tog körkort i mitten av 90-talet. Då körde jag runt en heldel, till fjällen och ut i landet, rädd var jag definitivt inte. Fick t.o.m en Renault4 med paraplyväxel av Johan, som pappa lärde mig starta då det var frysgrader. Stuvade in hundar och kostymer fint i min lilla skåpbil. Saknar det ibland, men nu har jag Janina, som är en super skön trafikterapeut, vilket är fantastiskt. Jag kan verkligen rekommendera Janina, om någon känner sig sugen, så maila till henne på info@trafikrepetera.nu. perfekt istället, för att gräla med någon vän eller närstående. Ni kommer att få information om min utveckling i bileriet.

Email

Facebook

Linkedin

Twitter

Google