Imorse kom Sten hem efter sina nattliga eskapader utan sitt fästingband – inte så bra. Eftersom jag kan vara paranoid ibland undrar jag om någon vill honom illa. Varje fästingband kostar 200 kr, han fick ett nytt för en månad sedan. Johan fick genast åka till byn och köpa ett nytt. Vi vill inte att våra katter ska fara illa och bli värddjur till diverse andra djur som ger skador. Det blir nog en tur till flotta veterinär Folya för ohyre sprutor på torsdag om hon har tid och vi lyckas fånga in alla tre, om de ej sovit inne, vilket de vill varannan natt.
Mina sommar favoriter är indiska kurtor från Simrane med tillhörande pareos. Igår fick några av dem ett välbehövligt bad. Dessa klänningar är suveräna, jag brukar vika sjalen och ha den som ett brett skärp. Ibland har jag sjalarna som långkjol tillsammans med en blus i samma mönster, eller som strandklänning, knuten som halterneck. Vintertid fungerar de som sovkaftaner på mina otaliga resor hit och dit. På Simrane, 25 Rue Bonaparte, 06 Paris är ett måste för dig som tycker som de klassiska handgjorda indiska mönster. De finns på dukar och servetter i alla storlekar, även kaftaner, blusar, necessärer, kuddvar, helt enkelt allt man kan önska sig.
Jag har blivit ombedd att skriva ett kapitel i Bonnier Faktas stora bok om klimakteriet. Det är rad olika kvinnor som ska skriva en text var. Tackade nej först, eftersom jag aldrig haft någon relation till klimakteriet, aldrig läst om det eller varit intresserad överhuvudtaget. Men jag ändrade mig, för ju mer jag funderade så insåg jag plötsligt att klimakteriet är ett inverterat kvinnoförtryck. En sak är menopaus, då menstruationen upphör och det är ju gudsgåva till kvinnan. Plötsligt slipper hon preventivmedel och den månatliga tjatiga blödningen alla kvinnor är så sjukt trötta på. I vårt land har man på något sätt inbillat kvinnan att hon förlorar sin kvinnlighet iochmed detta! Skitprat, mina väninnor i 70-årsåldern är mer kvinnliga än alla. De är så kloka, snygga och allmänt fantastiska! Om ordet klimakterie med allt vad det innebär ska få finnas kvar; typ klimakteriekärring – arg tant, klimakteriesvettningar – man blir varm…osv….Då befinner sig varenda människa jag känner oavsett kön, ålder etnicitet och sexualitet i klimakteriet! Alla är arga och svettiga och blir feta oavsett ålder och kön. Ett ypperligt tillfälle att trycka till den vuxna kvinnan, då hon blivit själsäker och stolt. Det värsta är nog att de flesta suger åt sig, men jag hoppas att det är en generationsfråga. Mina +45 väninnor nämner aldrig ett ord om detta, möjligen när jag inte hör, men tror inte det. Det känns som ett gammalmodigt sätt att trycka till kvinnor, istället för att informera alla oavsett kön att kroppen ändrar sig ständigt och att det är normalt och vi alla reagerar på olika sätt, kvinnor som män. Mer om detta i min text i Klimakterieboken, för nu ska det avreageras på dumheter. Förresten, undra när Den stora hormon boken om män kommer. ….en kvinna blir gråhårig och gammal, medan en man blir en silverräv med pondus eller får de grå tinningarnas charm. Det är väl ändå dags att se om uttrycken och göra dem jämlika. Jag är förtjust i mina grå tinningars charm, snygga och de lyser upp lite.
Det är knivigt att hålla huden i schack när den ständigt är full med en massa feta oljor och krämer. Olika smörjor som är nödvändiga på grund av den extermt starka solen. I början på min sommarvistelse här, går jag först ut efter kl 15.00. Min dagliga hudvård börjar och slutar med Neutrogenas rengöring.All ansiktsvård dag som natt är från Kiehl’s. En dagkräm med spf 23, på ögonen blir det en Nivea spf 30. På kroppen är det först min polska apotekskräm spf 30 och Lidls/Cien spray spf 20, efter två veckor övergår jag till Cien spf 10, vilken jag dagligen smörjer mig med från topp till tå. Håret, som jag dessvärre varken klipper eller färgar är ju inte så förstört, så mina hårvårdsrutiner genomförs med L’Oreals snabbköps produkter och ett spary och en hårolja. Mitt långa hår får alltid självtorka. Gå aldrig och lägg dig med blött hår, en förmultingsprocess börjar vid hårets rötter – jätteläskigt. På dagen snor jag ihop håret i en knut, är noga med att stoppa in mina små frissiga toppar i knuten. Stryker alla feta krämer jag har på händerna över håret, ett bra vårdande knep för oss som har stram frisyr. Har också äntligen upptäckt den äkta, ruffa olivtvålen, som skärs från stora tvålstycken. Inget för dig som gillar snygga förpackningar och härliga dofter. En rudimentär tvål, som gör sig bäst med en skrubbvante, då löddrar den fint och känns behaglig.
Kroppen får smörj från Kiehl’s eller 70-tals Hawaian Tropic.
Jag är besatt av mynta just nu, mycket för att den är så smakfull och vacker här. Stoppar ner den nästan överallt, blad i salladen, finhackad i köftisarna (köttbullarna) i fruktsalladen. När den börjar sagga tar jag blad för blad och torkar, smular sedan till en underbar krydda. Något att tänka på hemma med de färska kryddorna, som ibland står och blir onyttjade och ledsna. Bort med bladen, bred ut dem på ett smörpapper och torka sakta i ugnen på lägsta värmen. Det kommer iallafall bli min melodi, eftersom jag bokstavligen hatar att slänga mat.
Kommentera