Vi har vårt lilla båtliv med ribbåten, tidigare, innan huset var det segelbåt här nere i 15 år. Idag har det blåst för mycket, för att ge sig ut till Cremit Island, så vi fiskade upp en liten boj inne i Yalikavak vilken istället. Skönt när kastbyarna härjar och ankaret draggar. Det är ljuvligt att ligga och läsa i solen, plötsligt ta ett dopp, en dusch med färskvatten och sedan dyka in i nästa kapitel. Det gäller att vara utomhus så mycket, som möjligt innan vi går in Nordens klassiska regntillvaro, men vem vet, kanske vi får en Brittsommar, som sällan skådats. Jag får be till de högre makterna, helt enkelt….hahaha.
Denna skönhet är 52 meter och här en mast på c:a 40 meter, ett konstverk. Är fascinerad av vackra segelbåtar.
Vi är stundtals tre vid läggdags, när vår Sten behagar att stanna hemma istället för att partaja hela natten. Vi föredrar givetvis att han stannar inne om natten. Av erfarenhet kan nämligen kattmördarna dyka upp om nätterna med råttgift instoppat i något gott. Det var så vi förlorade vår magnifika 7 åriga kisse Mini. Grannfrun, ikonen Selda Bagdan blev säkert av med 10 stycken. Stene är en mycket trivsam sängkamrat, som kurrar, pratar och myser. Då Mini var i livet, vår vi oftast 4 vid läggdags och ibland mitt i natten kunde vi bli 5 när även Stina kröp in under någons täcke.
Att komma in i ett slött semestermood tar mig säkert 5 veckor. Vissa somrar kommer jag aldrig dit. Nu precis en vecka innan hemresa infinner sig lugnet. Har idag spenderat halva dagen på taket och läst en mycket underhållande bok ”Firman” om familjen Bonnier av en av firmans gamla medarbetare Bernt Hermele. Tycker att den är extra rolig eftersom jag jobbat i den sfären av och till. Bl.a. var jag krönikör i Veckans Affärer under något år, en gång i månaden. Mina böcker har Bonniers förlagt. Jobbade för Husmodern innan den kollapsade, gjorde flotta hemma hos. Känner många, som jobbar i Firman och har haft glädjen att bli intervjuad och uppmärksammad i Firmans olika medier. Härligt att sitta på taket, sola lite, titta utöver havet och samtidigt läsa en underhållande bok om en makalös familj med helt egna regler och rutiner. Kan rekommendera denna bok och jämföra den med en spänningsroman, man sträckläser, ett stycke svensk historia helt enkelt, roligt och pedagogiskt berättat.
Har sett att goda vänner redan varit till skogs och hämtat hem sommarkantareller, tyvärr hittar jag dem inte här. Dock har en sorts flugsvamp tittat in i vår lilla gräsmatta. Till en början ser de ut, som små sommarchampinjoner, men utvecklas under natten till finfin vitflugsvamp. Spännade med svamp, den växer extremt snabbt. Här vattnar vi gräset både morgon och kväll, vilket måste vara mumma för den lilla svampsporen. Om man tar sig en tur i skogarna här under hösten kan man finna intressant matsvamp. Jag ser dem på matmarknaden om hösten. Har noterat fantastiska riskor, utan maskangrepp! Bygdens damer är extremt skickliga på att hämta hem skogens ätbara växter och svampar. De besitter en extrem kunskap, som det enkom går att lära på plats. Som tonåring plockade jag mycket svamp, mitt föräldrarhem låg precis vid skogen. Kunde kanske 20 olika sorter, vilket var häftigt. Läste svamplitteratur, som den värsta deckare. Kommer ihåg när de nya svampböckerna med detaljerade bilder kom, vilken lyx. Dessvärre var det säkert 35 år sedan jag var ute och letade efter dessa läckerheter. Ser däremot mycket sommarchampinjoner i Stockholms parker, borde egentligen plocka dem då jag ser dem. Tyvärr står de alltid på ställen där gubbarna langar fram dolmen och pinkar revir, lite trist. Svampintresset finns dock kvar, så vad vet man, kanske ni hittar mig i skogen i höst raffsande efter trattar eller någon annan godbit. Om inte får jag nöja mig med den trevliga lilla torghandeln vid Södrastation, som tillhanda håller både gul kantarell och trattkantarell.
Kommentera