Våra turkiska katter är helt förnämliga, stora, spinnande och extremt sociala. Sten vill helst sitta i knät hela tiden. Mini trivs bäst, sovandes inomhus och Ludde vill flytta in, men det får han inte för Johan. Ludde får nöja sig med några skrovmål om dagen och som ni ser går der ingen nöd på honom. Han blir avmaskad och avslusad som de andra tre.
Sten
Mini
Ludde
Alla katter kom ”hem” igår kväll. De hade övergivit den bästa av alla granntanter Anita, men de är hos henne om 10 minuter igen. Dagens katt frukost är kokt kycklinglever och min frukost är äpple, melon, färskpressad citron, apelsin och granatäpple. Det gäller att passa på när frukterna är närproducerade.
Innan middagen, året runt, här i Turkiet brukar vi gå upp på taket, avnjuta en fantastisk solnedgång och inmundiga ett litet glas. Just nu är vädret magiskt. Dagens middag är en klassiker i mitt turkiska kök. Kyckling, småtomater, idag rosmarin från trädgården, smör, en gnuta olivolja och salt. Allt ska vara i ugnen på 175 grader i 1,5h – slowcooking. Till kycklingen serverar jag den smöriga turkiska potatisen i rostad form. Skalar den, klyver den och gör klyftor, som ska stå i vatten en halvtimma.
Sedan ska de kokas i lättsaltat vatten i c:a 3 minuter. Under tiden förbereder jag en plåt med litevrapsolja, smör och hackad färsk rosmarin.
De snabbkokta potatisklyftorna vräks ut på plåten, rör om försiktigt och salta. Potatisen ska vara inne i 1,5h tillsammans med kycklingen, så fort den fått lite färg måste man börja vända på den, för att få en krispig yta.
När kycklingen är ute, kan man höja temperaturen i ugnen till 225. Vakta och vänd potatisen tills den ser krispig ut. Detta tar tid, men det är så gott.
Har min gamla långa Fiori med härligt Hèrmés inspirerat mönster, skön om aftonen då det blir kyligt, 23 grader….
Totalmyset har infunnit sig. Sten vill mest ligga i knät, på bordet eller sova med oss, alla varianter är tillåtna. Vi vill ju alltid ta hem honom. Jag räddade honom f3ån en säker död, som kattunge för typ 3 år sedan, så vi har en speciell relation. Men jag undrar om Musse och Stene skulle kampera fint ihop….Förvisso är Stene väldigt van vid pigga hundar, som älskar att jaga katter, så vaksamheten är det inget fel på. Förmodligen skulle hela lägenheten bli kraschad för att Musse skulle hoppa runt och jaga katten med liv och lust. Det får bli en Bostonterrier istället, den liknar ju Stene…nä, vi ska inte ha någon mer hund, trots att jag alltid har lust att ha flera hundar. Vi har inte tid med kaos.
Kommentera