Äntligen hemma, firar vi med lite Freixenet, för att lindra drogerna..hehe.
Det har varit en speciell dag. Många nya intryck och intressanta lärdomar. Nummer ett, det krävs att man är frisk och arg när man är dålig, för att det ska hända något. Man ska aldrig glömma bort att den som gapar värst får hjälp först. Med den klassiskt svenska lågmäldheten kommer man inte långt, dessvärre………tänk på det. Det var dagens lärdom.
Somliga tycker att allt är konstigt, vilket det också är…
Dagen har varit så intressant. Efter att ha lämnat förnämliga SÖS tillsammans med Samtrans sköna chaufför Bosse – en riktig topp typ, börjar det kuka ur. På Sodexo i Hallonbergen blev det lite snurrigt, men damerna där löste det fint. Allt handlar om makt bland småpåvar, vem som har mandat att ge tillstånd till färdtjänst eller inte. Är de sjuka, på toa eller fikar funkar inget, eftersom ingen annan hårt jobbande kollega har mandat att säga ja. Vi mest skrattade, dock har jag inte tid att sitta och vänta på en fikatant i 2h, det kostar mig 5000 kr eftersom jag ej är på ateljén och gör mitt jobb. Som anhörig både vill jag och måste hjälpa till. Som tur är, är Johan en herre med temprament, han blir galen när det inget funkar. Han jobbar dessutom för stat och kommun och levererar sitt arbete i tid och ser till att stat och kommun tjänar pengar på hans arbete. Tänk att vara en gammal människa, utan stöd och lite småvirrig, hamna i någon form av eftervård, då måste man vara frisk för att kunna ställa krav. Man måste vara obekväm och otrevlig, för att få hjälp då man hamnar utanför sjukhuset. Du måste vara superhaj med en modern mobil och fatta nätet, gå bakvägar och vara luriga. Vi är ju bra på sådant, så det löser sig snabbt, för vi är obekväma och folk vill ha bort oss så fort som möjligt. Situationen blir en winwin, vi kommer hem snabbt, kostar mindre och de blir av med oss. Jag bara funderar på hur mycket denna arbetsskada kostat samhället och kostar oss. Några dyra besök på Acibadem, besöket på akuten SÖS och nästa dags helbesök med alla prover och kontroller. Och måndagens stora operation, efterbehandling och övernattning. Idag alla taxi, färdtjänsttransporter och Sofiahemmet, säkerligen runt 400.000 sek. Allt detta p.g.a. en klantig koreograf och usel regiss, med noll koll. De borde få betala av dessa kostnader. De har glömt att de laborerar med statens pengar – Dramaten och sjukvården – kommunen och våra inkomster, vilka går mest i skatt för att betala denna typ av klanteri. Själv har jag varit från jobbet i 6h idag, regiassen från Dramaten borde varit på plats och hjälpt till eller varför inte ensembelchefen – som borde titta till sin ensemble. Denna dag har kostat mitt företag 15.000 ink. moms, vem ska betala det??? Allt hade varit annorlunda om det vore en alpinolycka, klätterolycka, något man orsakar sig själv, för att man har den typen av privat hobby, då får man skylla sig själv! Men är man på jobbet med okunniga människor, som leder rörelser och ej kan människokroppen kan man råka riktigt illa ut. Vi är så förbannade, eftersom vi är försiktiga på fritiden, så att inget händer med våra små ynkliga kroppar, även om de är ganska vältränade, Johan springer 5 km om dagen och jag promenerar 10 – 17.000 steg. Suck…..
I Hallonbergen med flott rullstol.
På Sofiahemmet, för några intressanta hjälpmedel.
Väl inne på ortopeden möter jag underbara Anna Ekman, ortopedöverläkaren och chef på prtopedkliniken och givetvis en Granntant!
Granntanterna finns överallt, där man minst anar! På ortopeden har Johan blivit behandlad som en kung, fantastiska systrar, läkare och övriga kollegor. Tack alla härliga SÖS kamrater! Nu är vi påväg till Hall8kbergen med Samtrans för att hämta ek rullstol, efter det ska vi åka till Sofiahemlet för att hämta ett ytterligare hjälpmedel. Nu är vi inne i transport och vårdkarusellen.
Flotta Granntanten Anna Ekman ortoped, överläkare och chef.
Sköna Samtrans chaffisen Bosse gör oss på gott humör.
Tack alla Granntanter, för en väldigt trevlig givande secondhandpromenad och rolig middag. Ett fantastiskt tillfälle att nätverka och få nya kontakter med sköna Granntanter både här och där. Ville bara visa mina fynd från igår. En underbar semiantik Mandarinjacka från Kina. Jag ska bära den över en svartklänning, har ett par lila skor som skulle vara fina till. Detta är ett äkta vintageplagg, c:a 70 år gammalt. Ett par fina örhängen från Hüseyin Sağtan, Istanbul fick också följa med hem och träffa sina syskon. Dessa fynd köpte jag hos Petronella. Man kallar kallar både det ena och andra för vintage, vilket är helt fel. Vintage betyder fin årgång. Med andra ord över 40 år gammalt ska det vara, handsytt, från välrenomerad ateljé eller ett välkänt märke, folklore av antik karaktär. Allt annat, som enkla bomullsklänningar från 50-talet är secondhand och det är inget fel på det, jag klär mig ständigt i secondhand av den lyxigare varianten. Samma priser, som på H&M, fast original design i ett exklusivt material och superfin sömnad.
Tantsalongen avslutades på den trevliga och snygga familjeägda krogen Kung Carls Bakficka. Medan jag swischade till SÖS hann granntanterna hiva i sig lite god cava och surra vidare. Hade turen att komma precis till sittningen uppe på hyllan. Även Musse var välkommen. Vi serverades en mycket smakfull middag med små klassiska canapéer med gubbröra, löjrom, skagen och gravad lax, väldigt gott, isynnerhet gubbröran. Huvudrätten bestod av en god fräsch tomatbaserad fiskgryta med rouille och ett vitlöksbröd, måltiden avslutades med en liten chokladtårtbit och extra god glass. Till detta serverades en chardonnay från Laroche. Bakfickan är väldigt hemtrevlig och mysig, om man som jag gillar gammalt och antikviteter. Kan varmt rekommendera denna lilla pärla mitt i city, trevligt och vänligt.
Kommentera