I Stockholm är det ett vidrigt väder, grått och blaskigt. Denna vecka har jag tunnelseende. Filmen är fokus. Träffar vår fina wrfarna kostymassistent Amanda och har möte. Vi går igenom karaktär för karaktär har dessutom en provning på flotta Gustav Levin. Har även hunnit tokshoppa lite Ralph Lauren och C.P Company till herrarna på nätet. Även vår lilla söta barnskådis fick sig ett rosa utomhuskit. Ateljén översvämmas av ställningar och Ikeakassar fyllda med kläder och skor. På söndag ska allt bort till filmstället, då får vi.luft här igen. Kul att spränga in lite film mitt bland klänningar och musikaler.
Filmshoppar på stan, idag underkläder till alla aktriser. Jag väljer Lindex, för de har precis det jag söker till ett bra pris. Idag dessutom 3 för priset av 2 för strumpor. Och nu till söndagstipset. Gick Sergelgatan upp mot Hötorget, för att ta tuben mot Södermalm, rulltrappor är avstängda här och där, så man får välja en station, som inte är så djup. På Hötorget var det full speed med loppis, trots isande kyla och snö! Mycket roliga saker, husgeråd, kuriosa, kläder, tyger, smycken och skivor. Denna loppis påminner mig om söndagsloppisen i Bitez/Bodrum. Klart värt ett besök om man gillar udda figurer och tingestar.
På rekommendation av flotta Stödan, min makeupguru har jag nu provat två nya produkter från Dior, den lättflytande foundationen Nude Air/Diorskin och ögonbrynsgelén Brow Style Gel/Diorskin. Det nya makeupunderlaget är som ett serum med pipett. Man tar någon droppen på handen och sedan duttar på där det behövs. En snygg, lättflytande, matt och täckande foundation. Stödan jublar, hon smörjer in alla aktriser, som medverkar TV-serien Bron, där Stödan jobbar som maskör för tillfället. Givetvis är den dyr, men dryg, en superinvestering om man är ute efter ett proffsigt resultat. Den lilla ögonbrynsgelen är inte fy skam heller. Jag som är begåvad med de största och mest vilda brynen, föredrar att tukta dem med spray, men nu ska de hållas på plats med denna gel. Jag skulle inte rekommendera dessa produkter om jag inte tyckte att de var bra.
Min koncentration har helt fokuserat på Helena Bergströms julfilm och sjukhusbesök. Tiden är knapp och wordpress krånglar. Har ägnat veckan åt att samla ihop alla kläder till filmens olika karaktärer. Det är mycket man ska tänka på, om tyget/mönstret flimrar i kameran, tvätt, värme, värmeplagg och patinering. Jag är ingen vän av patinering på nya plagg, som ska bäras av normala människor. Självklart ska de tvättas innan de filmas, men inte slitas eller beläggas med fläckar, så ser inte verkligeheten ut, såtillvida man inte gestaltar något annat än en övremedelklassfamilj.
Alla är rena, snygga och köper ständigt nya kläder. De vanligaste problemen är att knappar och fållar ryker, kanske en fläck infinner sig, som man inte mäktar med, då åker kläderna antingen i soptunnan eller i bästa fall till någon välgörenhetsorganisation, där man renoverar bra plagg, resten åker till någon form av textilåtervinning, där vi inte ligger i framkant. Jag har klickat hem massor från nätet, snabbt, pålitligt och bra, särskilt då man behöver vinterplagg, allt sådant är utreat och bortplockat ute i handeln. Min favorit firma på nätet just nu är Marks&Spencer, de har extremt bra saker och levererar som en klocka. Yoox.com är inte så usla heller. Du kan få dina varor dagen efter med expressleverans. Nätet scannar jag varje dag och två gånger i veckan blir det lyxsecondhand runda. Idag besökte vi sköna Britt-Marie, som har Petronella, stans äldsta kommissionsbutik, från 1972. Som vanligt hittade vi en mängd varor. Nästa tur var ett ordentligt vara på NK:s herrplan. Mycket snygga plagg, men problemet är att alla saluför i princip samma varor, same, same but different. Hittade plötsligt en superfin grön linnekostym hos Oscar Jacobsson, dessvärre hade avdelningen som kontrollerar storlekar inte sin bästa dag då de storleksmärkte sina mönster. Storlekarna har bytt plats…..54:a var som en stl.50. Storlekarna måste ha rätt mått, en 54:a har sina specifika mått. På NK förklarade en ung trevlig herre att storlekarna är slimfit och små, så kan det ju vara, men fortfarande måste ju måtten stämma. När folk klagar på våra storlekar är det för att man vill vara 38:a, vilket man var, som 18 åring. Problemet är att kvinnan vill vara ung, men kroppen jobbar mot ett annat håll. Landets vanligaste kvinno storlek är 42/44. Mäter man våra plagg, är det oftast 2 cm större än det traditionella systemet. Väldigt intressant, bättre att ha plagg som passar än att stirrar sig blind på en siffra.
Nu är det bråda dagar, säckar ska knytas ihop, medans några stora grytor snart ska börja koka. Långa dagar, som också innehåller ett litet besök på SÖS, hos nära och kära. Många olika bollar i luften, beslut ska fattas till höger och vänster, samtidigt, som nya plagg till kollektionen ska ritas. Jag har tur just nu, för Johan har tagit fram kocken i sig och börjat laga mat. Ikväll serverades en skaldjurspasta med cava, en alldeles utmärkt god måltid. Man hoppas ju att det trevliga infallet ska fortsätta. Är gärna på jobbet till 19 och kommer hem till ett dukar bord och ett gott glas, det är bara att hålla tummarna.
Kommentera