Vi har äntligen fått ordning på vår lilla badbåt, den höll först på att sjunka. Varvet hade glömt att plasta några sprickor, som uppkommit i för våldsam sjö. Nu blir det bara turer i lugna vatten. Ute på favorit platsen Echo Island träffade vi ett skönt gubbgäng, som var ute och åkte med sin Diana. De badade, skrattade och slurkade lite Efes. Nästa gång ska vi inte glömma Johans solhatt, så att han slipper allehanda bisarra huvudbonader, men allt klär ju en skönhet.
Rapport från en Skurhink
Idag har vi gjort något vi egentligen inte borde gjort, nämligen städat själva.
Jag borde ringt vår städerska, för hon vill jobba. Egentligen har vi stulit hennes jobb, taskigt. Kände att just idag måste det bli städat här, så det var bara att sätta igång. Nu är huset renskrubbat, tvättmaskinen har gått några varv, katthår har försvunnit, likaså en mängd, fiffigt placerade spindelnät, skonar alltid spindlar. Ett friskt hus är bebott med spindlar, deras uppgift är att hålla efter diverse oönskade småkryp. I mitt föräldrahem var spindlarna heliga, vissa av dem, stora som handflator. De placerade sig gärna på toan i en hörna och väntade på att en liten måltid skulle kila förbi. Spindelfobi kommer jag aldrig att få, däremot har jag mal och pälsängerfobi.
Turkisk Kriminalvård?
Ibland undrar man ju hur projekterare och arkitekter tänker. I viken nästgårds pågår arkitektur, som mest påminner om modern svensk kriminalvård, Hall lookalike, utan sjöutsik. Tror inte någon kamrat som sitter på Hall eller Kumla någonsin skulle sätta sina ev. nergrävda stålar på en Kumlabunker i ett semesterparadis, snarare i något gammalt flott, en by där discodunket aldrig uppenbarat sig och där man kan känna sig anonym. Har hört ryktesvägen att varje lägenhet/hus kostar runt 5 – 20 miljoner sek. i detta område. Inte konstigt att de flesta av dessa semesterbostäder står tomma, trots pool, sjöutsikt och klassiskt global Ikea standard.
Kommentera