Villa Rotonda söndag, 14 juni, 2015 av Karina Ericsson Wärn Efter några minuter med lokalbuss 8 och en nätt promenad var vi så framme vid Palladios berömda Villa Rotonda. Vilken byggnad! Vilken utsikt! Och insikt: vad hände med byggnadskonsten, och arkitektkåren? Med det menar jag inte att allt behöver eller ska se ut som förr, men det fanns ett skönhetstänkande - som försvunnit. Kvällen bjöd sedan på en helt annan upplevelse. Gripande. På Piazza Signora höll statspolisen en kväll till...
Vicenzas juveler lördag, 13 juni, 2015 av Karina Ericsson Wärn Vicenza är en mycket burgen stad. Vilket syns. Elegansen regerar, i såväl klädaffärernas skyltfönster som matbutikernas. Barerna och krogarna är raffinerade och invånarna välklädda. För övrigt inte en tiggare i sikte. Och den italienska flyktingproblematiken, som ju är enorm och ett EU-problem, syns bara i teverutan. Det måhända att Vicenza helt enkelt är ett slags rikemansghetto, men jag måste erkänna: för tillfället...
Dold pärla i Stockholm lördag, 13 juni, 2015 av Karina Ericsson Wärn Operan i Stockholm är förstås inte svår att hitta. Men att Operahuset numera inrymmer terrasser med bar och smårätter som grillad hummer, samt ett brasseri är lite småhemligt. Besökte terrassen en juniafton med väninnan Helena. Gör som vi: Ta stora entrén, glid upp för trapporna, och känn dig som en primadonna. Utsikten är inte heller så pjåkig. Och inte champagnen...
Andrea Palladio fredag, 12 juni, 2015 av Karina Ericsson Wärn Vicenza är Andrea Palladios födelsestad (googla om du saknar susning) och han har verkligen satt sin prägel på denna eleganta juvel till stad. Inte helt förvånande är hela staden med på UNESCOS lista över världsarv. Kan verkligen rekommendera en visit! Och varför inte bo i eget palats, som vi gör några dagar. Vicenza erbjuder en massa fantastiska möjligheter. Nu skall jag ta en tidig morgonpromenad med Kim, som tycker palazzot är...
Eget palats i Vicenza! torsdag, 11 juni, 2015 av Karina Ericsson Wärn Och så lämnade vi Venedig för denna gång. 45 minuter senare klev vi av tåget i Vicenza och checkade in hos Francesca som äger ett helt Palladiopalats, i vilket vi nu bor helt själva. Kan absolut vänja mig vid detta...det spräckliga golvet är för övrigt original, förstås, från 1500-talet. Lagt för hand, bit för...
