På ett personlig plan har de senaste månaderna varit mer än omvälvande. Dagarna kantade av ilska, sorg och upprördhet. Först kamraten Benny Fredriksson, som väljer att kliva av livet. Väljer att säga adjö, istället för på återseende. Och sedan bevittna hur Svenska Akademiens första kvinnliga ständiga sekreterare, tillika kär väninna, forceras till att lämna sitt uppdrag under de mest horribla omständigheter. Eller som rubriken löd i New York Times ”In Nobel Scandal, a Man is Accussed of Sexual Misconduct. A Woman Takes the Fall”. Att åse hur Horace Engdahl devalverade sig själv var dock ett rent nöje. Den sista grisen visade sig helt enkelt vara ett äkta svin. Om Svenska Akademien har det skrivits, och fortsätter att skrivas, spaltmeter efter spaltmeter. Och den 13/4 blev vi tragiskt nog med en ny dag i almanackan: Knytblusens dag. Men, slaget är inte över, som Sara Stridsberg säger. Idag är dock en vanlig söndag, visserligen min födelsedag. Lite kläder skall strykas, en knyblus bland annat, inför en stundande arbetsresa till Milano med Beckmans Designhögskola. Dokument skall läsas. Ett par möten förberedas. Och en födelsedagsmiddag skall avnjutas, med maken och Fru Knytblus herself. Det blir fint.
Kommentera