Namn: Chantal Thomass
Född: 1947 i Paris.
Bor: Paris
Familj: Make, dottern Louise, sonen Robin, barnbarnen Maya och Vanille.
Favoritläppstift: Russian Red från MAC
Favoritdryck: Champagne förstås!
Aktuell med: Förföriska underklädeskollektioner
I reklamkampanjerna ser modellerna ut som kopior av Madame Chantal Thomass herself, som i sin tur har stulit looken från stumfilmsstjärnan Louise Brooks. Filmdukens första emanciperade kvinna, som både rökte och förförde karlar. Det här med att förföra, det har alltid legat Chantal Thomass varmt om hjärtat, liksom att retas en smula.
Designerbanan började 1967 med märket Ter et Bantine vars kollektioner var både färgstarka och knasiga. Knallblå arbetarbyxor mixades med Musse-Pigg mönstrade förkläden och solrosgula puffärmsklänningar av Lolita snitt. När 70-talet kom blev kläderna mer sofistikerade och 1975 lanserades den första underklädeskollektionen – under namnet Chantal Thomass.
Utan tvekan är Chantal Thomass underklädernas okrönta drottning och i hennes sensuella rosa boudoir till butik på 211 Rue Saint-Honoré i Paris förvandlas drömmar och fantasier till verklighet. – Underkläder var bara en funktionell historia på den tiden, inte alls sammanlänkat med mode, säger Chantal Thomass om 70-talet.
Hennes röda mun är lika perfekt mejkad som boben är blank. På vackra galgar hänger Bardot-rutiga balconett behåar i vitt och rosa och matchande trosor försedda med volang, slankande transparanta bodys och höfthållare i skir spets. Allt är otroligt raffinerat, utsökt och lyxigt. Ett måste märke för underklädes konnässörer.
Över Chantal Thomass själv vilar något lätt overkligt. Kanske beror det på att hon själv är företagets logo. Det är lite som att träffa en tecknad seriefigur.
Jag var först med att visa lite lätt avklädda modeller på catwalken och var den första modedesignern som tog i det här med underkläder. Och de gjorde omedelbar succé. Min generation var inte uttalade feminister och tyckte det var en härlig känsla att få framhäva kroppen och upptäcka nya aspekter när det gällde att klä sig.
När det idag går att shoppa sexleksaker på apoteket och tonåringar önskar sig lingerie (som det så vackert heter på franska) från Agent Provocateur – kan det vara svårt att förstå hur revolutionerande Chantal Thomass insats på underklädesområdet faktiskt en gång var. Innan Chantal Thomass gjorde entré rådde det vattentäta skott mellan behåar och trosor och kläderna ovanpå. Underkläderna var absolut inte till för att synas, och följde därmed inte några trender. Vilket Chantal Thomass definitivt kom att ändra på. Men det var trögt. De traditionella underklädesproducenterna var inte alls med på noterna, och hon fick vända sig till tillverkare specialiserade på plagg för scener med striptease stång och dunkel belysning.
Med en rejäl dos envishet lyckades Chantal Thomass med konststycket att förvandla det skamliga och porriga till något bejakande och kvinnligt. Hon fick sexiga underkläder att bli något rumsrent. Hemligheten bakom konceptet stavas framförallt humor. Chantal Thomass kvinnor har roligt och är starka figurer med makt över sig själva. De bär höfthållare under kjolen med glimten i ögat och har inga som helst problem med att vara både vamp, mamma och affärskvinna.
Men vilken period har då varit roligast? – Åttiotalet! Det var mycket friare, väldigt kreativt. Man kunde ge utlopp för sina fantasier. Marknadsavdelningarna fanns inte där och styrde och ställde.
Det sista säger Chantal Thomass inte utan lite bitterhet i rösten. 1995 får hon sparken från sitt eget företag, då japanska intressen fått aktiemajoriteten och har andra planer för det framgångsrika märket. Hon förlorar rätten till att använda sitt eget namn annat än i privata sammanhang. Men skam den som ger sig. Tre år senare köper Chantal Thomass tillbaka sitt företag, och idag är hon dess Art Director. Och dagarna är hektiska.
Jag vaknar prick sju varje morgon. Sen följer en räcka av möten med assistenter då vi avhandlar allt från badkläder till möbler, och underkläder förstås, och träffar modeller. Jag förlägger många möten utanför kontoret, som intervjuer. Och så reser jag mycket. Avstickare på en till två dagar till ställen som Marocko, Italien, Schweiz och Calais – för att kika på material och träffa tillverkare.
Agendan rymmer även uppdraget som gästdesigner för amerikanska Victoras Secret. Är det då någon skillnad på kvinnors förhållningssätt till det hudnära världen över? – Nej, det finns ingen typisk fransk, tysk, italiensk eller amerikansk kvinnotyp. Men det finns raffinerade kvinnor som tycker om sin kropp, och som gillar att framhäva det kvinnliga. Dels för sin egen skull men också som ett vapen i förförelsens tjänst – och så finns det kvinnor som inte bryr sig ett dugg.
Men vad ska man tänka på för att det ska bli just kvinnligt och sexigt, och inte vulgärt? – Vissa underkläder kan absolut vara vulgära, men det handlar då om att de är dåligt designade och i för billiga material. Om det blir vulgärt eller inte, har egentligen inte så mycket med plaggen att göra, utan med kvinnan som bär dem.
Framtiden ser bara ljus ut, tycker Chantal Thomass. – Underkläder har blivit mode, och förnyar sig på samma sätt som modet i övrigt. Det finns massor av stilar att välja på, i alla möjliga olika prisklasser. Men, tar Madame då aldrig lite ledig? – Jo visst. Jag älskar att vara i mitt hus på landet. Jag tycker om att leta fynd på Paris olika loppmarknader, dinera med vänner – och inte minst spendera tid tillsammans med mina två barnbarn! Säger underklädesdrottningen vars ledord i livet och affärer är sju till antalet: chic, feminin, sensuell, glamourös, lyxig, förförisk och en smula uppkäftig.
Mer om Chantal Thomass
Kommentera