Medan maken promenerat iväg med Dramaten i släptåg för att handla till kvällens risotto och ett långkok, så trycker jag på olika knappar. Tvättmaskin. Diskmaskin. Hissknapp ner till grovsoprummet. Mejlar iväg ASYLUMs vernissageinbjudan till alla er läsare av Oss Granntanter Emellan. Trycker på en lysknapp och poff går lampan. Sprättar post och upptäcker att det dokument jag verkligen behöver, en ny (och för en vecka sedan) beställt momsdeklarationsblankett, INTE har dykt upp. Surk. Och mitt i alltihop stöter jag på mitt eget ansikte i en intervju i tidningen FORM. Samtidigt som det tvättas, sorteras och kastas så prasslar det omkring en ny utställningsidé i huvudet. Gör lite anteckningar på ett papper (får inte kasta det) och sparar ett par bilder som passerar i nätflödet och som jag känner hänger ihop med den idé som sakta börjat ta form. Det är lustigt det där med kreativitet. Det är en väldig kraft, och den kan tränga undan annat, pocka på sin tid och uppmärksamhet oavsett vilka prioriteringar som egentligen gäller. Jag tänker bäst när jag är sysselsatt med annat….som skalar potatis eller hänger tvätt.
Kommentera