Kostymskolan, del två.

söndag, 1 september, 2013 av Karina Ericsson Wärn
Nu pågår vår tredelade kostymskola, vi började med lite namn och kort om vad som är trendigt (det mest trendiga kan man strunta i – för små kostymer ser bara löjligt ut). Nu går vi igenom vad en kostym är och olika begrepp. I del 3 lite kort om vad man bör tänka på.

 

När det gäller materialval så hör prassliga tunna bomullskostymer eller linne sommaren till, liksom ljusa färger. Ett omönstrat kamgarnstyg, det vill säga ett slätt fint tyg i ull, finns i precis alla färger och viktklasser och är därför ett utmärkt val för en kostym som skall bäras året runt. Tygets kvalitet och tjocklek anges med en kombination av bokstäver och siffror, som exempelvis S120. Svart, marint och grått är givna färger för höst- och vinter, men även snyggt under årets varmare period, om tyget inte är för tjockt och varmt vill säga.

Passformen är förstås A och O. En välsittande kostym kan som sagt göra underverk. Och det är snarare regel än undantag att en kostym måste ändras en smula för att sitta perfekt. Köp din kostym hos ett ställe som samarbetar med ett ändringsskrädderi. Vanligt är att byxor och ärmar behöver läggas upp. Livet kanske också behöver tas in eller släppas ut en aning. Hör dig för om vad som kan göras.

Att känna till reglerna för hur en kostym skall bäras och sitta är inte så tokigt, för hur skall man annars kunna bryta mot dem – om man skulle ha lust.

Vad är en kostym? Per definition en dräkt där kavaj och byxor är sytt i samma tyg.

Rätt storlek. Färdigsydda kostymer kommer i storlekarna 46, 48, 50, 52, 54, 56. Har man plussat på siffran 100, så storleken exempelvis heter 148 så innebär det att kostymen har precis samma vidd som en 48:a, men en längre passform. Det finns också storlekar där man dubblat 48 eller exempelvis 52, så att storleken istället heter 96 respektive 104. Dubbleringen innebär att kostymen är både lite kortare och vidare än den ursprungliga 48 respektive 52:an. Snurrigt? Köp din kostym där du får bra service och hjälp med att hitta den perfekta passformen.

S120. Ett mått på tygets kvalitet och tjocklek.

Snyggaste kavajen. En klassisk kavaj skall räcka ner till knogarna, ärmarna skall sluta precis där handen börjar, så att skjortmanschetten skymtar fram ungefär en centimeter.  När det gäller hur kavajen sitter runtom så gäller regeln: fyll ut. Det får dock inte strama.

Kvalitets kontroll. Satsar du kvalitet finns det detaljer som bör vara handsydda, ju fler desto bättre. Syna ficklock, kragens undersida och den så kallade prickstickningen kring tygkanterna. Kostar det, så ska de detaljerna vara handsydda och underkragen i flanell. Handsydda knappar och knapphål är förstås ett tecken på bra kvalitet. För att kavajen skall ha en bra form är den försedd med ett mellanlägg. I dyra kavajer är det fästat i yttertyget för hand (pikerat). I billigare kostymer är det fäst med lim, vilket innbär att det gärna lossnar efter ett antal kemtvättar.

Kavajens insida. Veva med armarna och sträck dem lite hit och dit när du provar. Fodret måste röra på sig när du rör på dig, så att resten av kavajen sitter snyggt när du är i rörelse. Ett foder som är fäst för hand med elastiska sömmar är förstås att föredra framför ett maskinsytt foder som lätt gör att sömmarna drar sig.

Knäppt. En kavaj kan som sagt komma med olika antal knappar, och vara enkelknäppt eller dubbelknäppt. Det senare innebär att kavajen har två rader av knappar och knäpps omlott. Knäppa knapp regeln säger att den nedersta knappen aldrig får knäppas. Men inga regler utan undantag. På dubbelknäppta kavajer kan nedersta knappen få vara knäppt, om det ser bra ut. Har kavajen tre knappar, nöj dig med att knäppa den mittersta. När du sätter dig ner skall kavajen alltid vara uppknäppt.

Hemliga budskap. På en dyrbar kostym är någon eller några av ärmens nedersta knappar uppknäppbara, för att underlätta vid handtvätt. En detalj som numera finns kopierad på inte fullt så dyrbara kavajer.

Fickor och slitsar. Hur frestande det än kan vara, så bör kavajens yttre framfickor inte användas till att fyllas med prylar, då bli de till fula utbuktningar. På en skräddarsydd kavaj finns en liten ögla på insidan av det vänstra slagets knapphål. Den är till för att hålla fast knappnålsblommans stjälk. Slitsarna är till för att få en bra passform, men också för att man skall kunna stoppa händerna i fickorna utan besvär.

Byxans passform. Byxorna måste sitta upp i midjan utan assistans av bälte eller hängslen. Kanar de ner på höfterna är de för breda i midjan, eller har för korta byxben. Byxorna får inte heller sitta för tajt. Är du svag för tajta jeans kan det förstås kännas ovanligt med lite luft i byxorna. Men när det gäller kostymbyxor uppnår man absolut snyggast resultat om de inte sitter som klistrade.

Byxlängd. Vill man härma Thom Browne looken skall de ju vara aningens för korta, så strumporna syns, men vill man följa det klassiska regelverket bör byxan sluta så att trefjärdedelar eller hälften av skons klack exponeras.

Flat-front eller veck?. En byxa med slät framsida utan veck är en flat-front modell. Den ger en slank silhuett. Byxor med midjeveck kan trolla bort lite lösare hull, under förutsättning att vecket inte öppnar sig – för då ser det ut som om byxan är för trång och motsatt effekt uppstår.

Slag eller inte? En uppvikt kant nedtill hör mest hemma på byxor med midjeveck. Rent optisk kan man använda sig av slagens bredd för att skapa snygga proportioner. En kort man med smalare slag ser längre ut. En lång man i breda slag ser kortare ut. Är byxan av en väldigt smal flat-front modell är det alltid snyggast utan slag.

Bilder: trendriktigt klädd man på visning hos Lanvin, Lanvins designer Alber Elbaz till vänster på bilden nedan drar storlek större.

Kommentera

Lästips

Läsarbrev om shapewear

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 4 november, 2015

Hos frisören

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 8 juli, 2015

Lite om hår.

av Karina Ericsson Wärn söndag, 12 maj, 2013

Dyra och billiga krämer

av Karina Ericsson Wärn söndag, 24 mars, 2013

Kostymskolan, sista delen.

av Karina Ericsson Wärn söndag, 29 september, 2013

Bloomsbury

av Karina Ericsson Wärn söndag, 20 oktober, 2013

Jan Hietala drömmer om…

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 31 december, 2014

Capribyxan

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 5 juni, 2013

Läsartävling

av Karina Ericsson Wärn söndag, 18 augusti, 2013

Värmespolar

av Karina Ericsson Wärn onsdag, 5 augusti, 2015
Bläddra i arkivet