Jag brukar påstå att jag inte är särskilt intresserad av lyx. Vilket jag håller fast vid. Men lyx kan förstås innebära väldigt olika saker beroende på vem man är och var man befinner sig. När jag sorterade garderobshyllan förra helgen blev det uppenbart att kashmir är en av mina svagheter. Eller styrkor kanske man snarare skall säga. Kashmiren håller mig varm när det är kallt, är mjuk och följsam, och skär därmed aldrig in eller stramar som annat kan göra. Kashmiren ger mig helt enkelt en komfortkänsla svår att överträffa. Att känna sig bra i sina kläder, och sin kropp, är en förutsättning för att inte känna sig svag. Tror jag. I övrigt behöver det investeras i nya sköna inneskor…
Idag skall kashmirtröjorna utsättas för sin årliga tvätt. Och då följer jag den andra granntantens råd: efter tvätt chocktorkas de en väldigt kort stund i torktumlaren. Då reser sig kashmiren fint. Därefter får de torka plant eller på uppblåst galge. Voila! Redor för vintern.
Kommentera