Och så är jag åter i mitt kära Paris, efter några underbara dagar i Frankfurt. Här i Paris skall det arbetas vid tangenterna, ett antal olika texter väntar på att blir skrivna. Det är allt från en längre lite färgstark modeartikel till en mer sansad sifferkryddad rapport. För att skriva behöver jag en fredad zon runtomkring mig själv, den går inte riktigt att finna på kontoret på Kulturhuset Stadsteatern. Att kunna dela upp sina dagar mellan å ena sidan kreativt skapande (som skrivandet kan vara) och å andra sidan möten samt ännu fler möten och samtal med alla på min enhet och kolumner och mallar och avtal och beslut och ännu fler beslut och ett aktivt lyssnande – är därför bästa modellen. I alla fall för mig. Mellan nedslagen på tangenterna promenerar jag med Kim, och lagar lite mat. Ikväll blir det en klassisk bolognese. Bästa bolognesen har fått puttra längre än längst, själva grundhemligheten helt enkelt: tiden.
Kommentera