Var på privat, tjusig middag hos den extremt trevliga turkiska ambassadören Kaya Türkmen häromdagen. Jag tycker alltid det är lika härligt med vackra dukningar. Johan har allergi mot det, isynnerhet hemma. Själv tycker jag att det är roligt att duka fint, med olika porslin, bestick, servetter, fat, blommor, duk och allt annat, som tillhör en bättre middag. Därför passade jag på att ta några bilder med Kaya Bey (herre på turkiska, det kan ibland läsas som farbror – artighetsfras utanför Sverige, skällsord, liksom tant i lilla Svedala) goda min. En rens snygg dukning med turkiska inslag, som månen och skäran och de ständigt röda och vita blomsterarrangemang.
Kommentera