Vous n’avez pas de jardin? Moi non plus. Aimons celui que nous inventions.
You don’t have a garden? Me either. So let’s love the one we imagine.
– Colette (1873-1954), som bodde i Palais Royal på nummer 9 Rue de Beaujolais sina sista sexton levnadsår.
FÖR ALLA: Jardin du Luxembourg Den kompletta parken! Här finns något för alla. På morgonen fylls den lummiga lungan av frustande joggare, äldre japanska allvarliga män som tränar med svärd, grupper som ägnar sig åt långsam Tai Chi och hundägare i pyjamas. På förmiddagen dyker flanörerna upp, liksom bokläsarna och soldyrkarna. De klassiska gröna stolarna släpas hit och dit, och små privata rum skapas här och var i parken, oavsett årstid. På eftermiddagen tilltar barnsorlet, liksom det omisskännliga ljudet av det hårda snabba mötet mellan en tennisracket och en välskruvad boll. I västra delen finns en utmanande lekpark, gungor, ponnyridning och dockteater, i den södra fruktodlingar och bikupor samt gräsmattor att stoppa tårna i. Och så fontänen i mitten inte att förglömma, där kvarterets välklädda yngre sommartid låter sina modellbåtar i trä segla runt. Har man inte egen båt finns det att hyra. Hungrig? Inget problem. I Jardin du Luxembourg finns två enklare matställen som serverar frukost och lättare maträtter. Varför inte ett glas champagne? Jardin du Luxembourg, 15 rue Vaugirard, 75006 Paris. Métro: Odéon
FÖR ROMANTIKER: Jardin Catherine-Labouré Omgärdad av en hög mur är Jardin Catherine Labouré svårupptäckt. En hemlighet enbart för de invigda. Många passerar den lilla porten utan att ha en aning om vilket Paradis som gömmer sig därinnanför. I den före detta klosterträdgården växer persikor, vindruvor, och äpplen. Gräsmattorna är generösa och tillåtna att beträda (så är inte alltid fallet). Som gjort för en liten tupplur, eller lunchpicknick. Runt hörnet ligger lyxvaruhuset Le Bon Marché, vars matavdelning Le Grand Epicerie (38, rue de Sèvres) har allt en gourmet på utflykt kan önska sig. Jardin Catherine Labouré är även som gjord för ett amoröst rendez-vous för här finns romantiska gröna valvbågar att svärma under och små bersåer att gömma sig i. I trädgården finns även en plantskola för de minsta och toaletter. Jardin Catherine Labouré, 29 rue Babylone, 75007 Paris. Métro: Sèvres-Babylone.
FÖR ROSFANTASTER: Jardin Saint-Gilles-Grand Vener Paris har ett otal hemliga parker och trädgårdar som enbart invigda hittar till. Alla har de olika karaktär. De kan vara minst, som parken på Rue de Bièvre i 5e (se efter själv). Eller så kan de uppfylla ordspråket ”Låt tusen blommor blomma – och hundra humlor humma”. Det senare gäller för Jardin Saint-Gilles-Grand Veneur. Här bor bland annat Adélaide, D’Orléans, Adéle Prevost, Agatha, Aimable Amie och Aprikola. Idel rosor. Gamla som nya sorter. Vaniljgula, karmosinröda, strimmiga, uppnosiga, yppiga, bedagade. Under sommarens sista månader är doften av honung och mandel nästan bedövande. Men Jardin Saint-Gilles-Grand Veneu lämpar sig alltid för ett besök. Oavsett årstid är detta en lund att dra sig undan till en stund. Dock är Jardin Saint-Gilles-Grand Veneu inte helt lätt att finna, i ljuv blomstertid kan du alltid ta hjälp av ditt olfaktiska instrument: näsan. Övrig årstid får du leta lite grann. Svaret på följande fråga kan hjälpa dig att hitta rätt: Vad heter Walter Benjamins verk om Paris glasade gallerior? Jardin Saint-Gilles-Grand Veneur, rue de Hesse, 75003 Paris. Métro: Chemin-Vert (Lösning: Passagearbeten. Ingång via passagen, 12 rue Villehardouin).
FÖR DE HETA: Palais Royal Palais Royal är ett kvarter med anor från 1600-talet och på vars innergård det ruvar en vacker, stram, lite sträng trädgård. Men skenet bedrar, här har det alltid gått hett till. En gång i tiden bodde kung Louis XIV:s mätresser i Palais Royals våningar, på praktiskt gångavstånd från hans egen bostad: Louvren. Och På 1700-talet var Palais Royal framförallt känt för sina lyxprostituerade och frivola fester men också för sina arkader med flotta butiker, hårsalonger, parfymerier, bokaffärer och caféer. I arkaderna intrigerades det, flörtades och skvallrades. På sätt och vis kan man säga att tiden stått still. Under arkaderna ligger idag modebutikerna tätt. Acne, Rick Owens, Marc Jacobs, Stella McCartney och Pierre Hardy är bara några. Och så Serge Lutens parfymeri, en lila boudoir som för tankarna till det förflutna. I Palais Royal finns visserligen inget gräs att sitta på, men på söndagar kan man under vår och sommar se hur Parisfamiljer dukar upp med både linnedukar, kristallglas och silverbestick på de gröna träbänkarna i trädgårdens skuggiga alléer. Palais Royal, 75001 Paris. www.sergelutens.com Métro: Palais Royal
FÖR FÅGELFANTASTER: Parc Montsouris I Parc Montsouris är det mjuka ”naturliga” former och böljande kullrar som regerar. Parken är anlagd i engelsk stil, en stil lanserad på 1700-talet som ett uppror mot barockens konstlade fyrkantiga former och det linjära. Gångstigarna vindlar sig hit och dit. Växterna är planterade för att skapa ett växelspel mellan ljus och skugga. Och kring den lilla sjön är fågellivet rikt. Gräsmattorna inbjuder absolut till picknick, men har man inte lust att själv ordna med kyckling och bröd så har Parc Montsouris något många parker saknare: en lyxkrog. På Le Pavillion Montsouris äter man gott och klassiskt. Och lite dyrt. Vad sägs om anka i form av en Canette en filet, rotie aux épices, Pommes au four et son croustillant au foie gras för 29 Euro. Allvarligt talat är det kanske inte maten som lockar gäster till Le Pavillion Montsouris, utan läget. Att sitta och blicka ut över den vackra parken skänker måltiden en extra krydda av förfinad elegans. En krydda som bara en engelsk park i Paris kan ge. Parc Montsouris, 75014 Paris. RER B: Cité Universitaire.
FÖR BARNFAMILJEN: Jardin des Plantes I ett hörn av böljande Jardin des Plantes – som också rymmer ett spännande naturhistoriskt museum, fuktiga växthus och lummiga promenader – finns en liten djurpark med orangutanger, ormar, spindlar, krokodiler och annat läbbigt. Ménagerie du Jardin des Plantes anlades 1795 för att ta hand om de djur som efter franska revolutionen blivit kvar i slottet Versailles eget menageri. På den tiden var det inne att samla på exotiska djur, en dyrbar skrythobby som aristokratin ägnade sig åt och som inte bottnade i något djurintresse utan enbart var en slags lyxkonsumtion till för att blända andra. Den lilla djurparken är spännande för både små och stora. Alla hus, från krokodilernas till fåglarnas voljärer, är k-märkta och besöket blir därför intressant även arkitektoniskt. Men också sorgligt. En orangutang på liten yta är ingen vacker syn. Jardin des Plantes, 75005 Paris. Métro: Jussieu eller Austerlitz.
FÖR MOTIONÄREN: Promenads plantée Vilken smart parkanläggning. En gammal järnvägsviadukt omgjord till en 4,5 kilometer lång hängande trädgård som bitvis höjer sig 10 meter ovanför staden. Promenaden sträcker sig från Operan vid Bastiljen till Jardin de Reuilly (eller tvärtom). Ibland löper den mellan hus som står så nära varandra att man nästan tror sig promenera rakt genom ett hus. Ibland tar promenadens grönska över totalt, så man får känslan av befinna sig djupt inne i en skog. Promenadens västra del nås via trappor. Sväng in på Rue de Lyon från Bastiljen, promenera trehundra meter söderut, sväng in till vänster på Avenue Daumesnil. Höj blicken. Voila! Trapporna är nu på din vänstra sida. Östra delen av promenaden har både ramper och trappor, och en hiss finns vid Boulevard Diderot. Inte för inte är Promenade plantée poppis bland joggare, för här är det bokstavligen raka spåret. Promenade plantée, 75012 Paris.
FÖR PICKNICKSUGNA: Parc des Buttes Chaumont Ingen doldis precis. Parken invigdes i samband med världsutställningen 1867 och finns med i alla guideböcker, men skapar också rubriker i dagspress. Efter mörkrets inbrott händer det nämligen att gäng träffas här för att göra upp med varandra. Parken lämpar sig alltså bäst för besök i dagsljus och då har den helt konstruerade Parc des Buttes Chaumont en hel del att erbjuda: mystiska tempel, dånande vattenfall, gröna branta sluttningar, gigantiska träd att gömma sig under och utmanande backar att jogga uppför (om nu andan skulle falla på). I den lilla sjön får man fiska, men tillstånd krävs, och roddbåtar finns att hyra. För de yngre finns både ponnyridning och dockteater. När det sedan knorrar till i magen så har Parc des Buttes så mycket som tre restauranger samt ett par våffelstånd. Så medhavd picknick korg är inte ett måste, även om parken är som gjord för en frukost i det gröna. Trevlig är Le Pavillion du Lac som utöver mat och dryck också serverar musik med dans. Parc des Buttes Chaumont, 75019 Paris. Métro: Buttes Chaumont
FÖR OENOLOGER: CLOS MONTMARTRE Undvik Sacre-Couers framsida. En turistfälla av värsta slaget. Det är på baksidan av kullen det händer. Här lever man ett vanligt vardagsliv, och producerar vin. Vingårdar har funnits på kullarna ända sedan romartiden, idag återstår bara Clos Montmartre som ligger i hörnet av Rue des Saules och Rue Saint-Vincent. Vingården som ägs av Paris stad har en hänförande utsikt över Paris och festligt värre är det på vingården under de fem dagar i oktober som vinet skördas. Då är hela 18e arrondissement involverat på olika vis. Druvorna fermenteras i borgmästeriets källare, och sprider sedan till borgmästarens förtjusning en berusande doft i hela huset. 1500 flaskor om året produceras. Ett par snäpp över hyggligt, säger vinkännare om druvblandningen Gamay och Pinot noir. Flaskorna kostar 45 Euro styck och pengarna går till lokal barnverksamhet. Clos Montmartre, Rue des Saules/Rue Saint-Vincent, 75018 Paris. Hitta rätt: ta métron till Lamarck Coulaincourt. Spänsta upp för trapporna och följ sedan skyltarna mot Musée Montmartre. Métro: Lamarck Coulaincourt
FÖR UTFLYKTEN: Parc de Sceaux Parc de Sceaux är ett mysterium. Att tillfälliga Parisbesökare inte känner till parken är inte så konstigt, för den finns inte i några guideböcker. Däremot är det nästan mystiskt att så få Parisare hört talas om Parc de Sceaux, för parken är gigantisk och har dessutom ett slott. Inget man gömmer undan precis. Till Sceaux tar man sig enklast med RER tåget, linje B. Det tar tjugo minuter från Saint-Michel, sedan väntar en kort promenad på drygt fem minuter genom mycket burgna villakvarter. Väl framme får du din belöning. I den magnifika slottsparken finns fontäner, alléer, sjöar, små engelska skogar, lusthus och paviljonger. I anslutning till Château de Sceaux, som är öppet för besök, finns ett orangeri, toaletter och en liten kiosk. Restaurang finns ej. Men denna park är å andra sidan som gjord för medhavd picknick och långa loja söndagar. Parc de Sceaux www.parc-de-sceaux-92.net RER B: Sceaux eller Bourg-la-Reine
Kommentera