Ibland fastnar konstiga frågor i huvudet. Idag till exempel, när jag åt en väldigt god och lätt omelett till lunch, så kom jag att tänka på Prins Bertils crêpes. Den där varianten som kom djupfrysta från Findus (hovleverantör av många middagar under min barndom). Kanske finns crêpsen kvar i handeln, vad vet jag, vi köper ju aldrig färdiglagat jag och maken. Frågan som jag ställde mig själv var: undrar om Prins Bertil fick betalt för det där, av Findus? Det måste han ju rimligtvis ha fått, med tanke på hur det ser ut med varumärken, kändisskap och inte minst kungligheter. Jag har ätit många prinscrêpes i mina barndomsdagar, de hade en god räkfyllning, så jag minns crêpsen med kulinarisk värme. Om jag sedan kan ha bidragit till att prinsessan Lilian och hennes prins på köpet fick hushållskassan stärkt, inte mig emot.
När frågan väl var väckt, så att säga, fortsatte sedan tankegången kring pengar och kungligheter…alltmedan jag åt min lunchomelett. Som medlem i Republikanska Föreningen anser jag att monarkin är ett ytterst omodernt inslag i samtidens samhälle, av flera anledningar, men strunt i alla de punkterna just nu. Vad jag kom fram till att vårt kungahus borde kapitalisera sig själva lite bättre (när vi ändå har ett), och därmed ge staten chans att dra ner på apanaget. Pengarna kan användas bättre (fast det är faktiskt inte ekonomin som är anledning till att jag är med i Republikanska Föreningen). Den där julkorven man sett dem stoppa i nåt teveprogram, den skulle kunna finnas till försäljning som Kungens Korv. Och varför inte Vickans Vinäger? Silvias Senap är inte heller så tokigt, den kanske till och med skulle heta typ Silvias Senf så att det blev lite tyskt så där. Och Maddes mojitos låter väl lockande? Liksom Carl Philips Chips? Ska banne mig skicka dem ett mejl…
Kommentera