På spaning i Paris

Dagen har ägnats åt att titta på mode i alla möjliga former. Vi har vandrat i 6:e hela dagen och tittat in hos mer eller mindre flotta konfektionärer. Besökte Margiela, Gallianos första kollektion för Maison Margiela hängde där, tyvärr inte så fin, i min värld vill säga. Besökte även Marina Rinaldi, Max Maras undermärke för högklassigt mode för damer med stl 42 – 52. Tyvärr fick de stänga butiken i Stockholm, eftersom alla med stl 44 och uppåt helst vill vara 38, eller ska banta och inte shoppa något förrän de gått ner i vikt, vilket man inte gör då man känner sig ful. Jag handlade alla Lotta Bromés kläder där, då jag stylade henne inför Söndagsöppet för 100 år sedan. Hon fick supersnygga plagg, som var välsittande och eleganta. På varuhuset Le Bon Marché kan man se många stora modeskapares verk, likaså nya unga varianter, ett bra ställa för att få en överblick. Dagens besök var dock lite ledset, rean var inte slut och det var 1000-tals lyxiga plagg och skor på 50%. Kunderna var få, de flesta var nog som vi, nyfikna på nyheter och sömnadslösningar. Det är dock härligt att se mycket färg och fina mönster. Feminina klänningar, blusar och kjolar med vidd, volanger, blommor, prickar, abstrakta mönster, spets och glitter. Snygga sömnadslösningar, fina tyger och superdyra plagg. Dock kan man bli lite förvånad över taskig sömnad, hos bl.a. Burberry och Valentino, vingliga midjor och asymetriska sömmar. Ibland kan små utflykter ge lite självförtroende, just i sömnadsträsket. Även de mest eleganta konfektionärerna har problem med sömnaden, tyvärr. Vi tittar mest på avslut, kragar, knapphål, blixtlås och fållar, riktigt nördigt. Det är där kvaliteten sitter. Det spelar ingen roll hur fina modeller eller härliga tyger man har, är passform och sömnad usel är det bara skräp, även om plagget har en elegant etikett.