Gårdagen avslutades hos Landshövdingen Chris Heister i Tessinska Palatset. Vi granntanter njöt av palatsets prakt och den fantastiska trompe l’oeil gården. Hittade en intressant sak på en vägg. I palatset bodde Hjalmar Mehr 1971-77. Mannen som gått till historien som den som faktiskt förstörde det gamla Stockholm, istället för att försöka rusta upp och renovera. I samband med almstriden fick han smeknamnet ”Almar Ner”. Historien upprepar sig alltid. Arkitekterna och politikerna som talar sig varma för miljonprogramsområden och strömlinjeformad skön betong – de bor själva i en gammal högreståndsvåning där det är högt i tak och paneler en bit upp på väggarna. Eller i en skön funkislåda från 1930-talet med hög kvalitet. Eller ett palats.
Dagen har annars bestått av en massa punkter att bocka av. Utöver att träffa den trevliga och makalösa designern Helena Hörstedt (se tidigare inlägg) har jag varit och ordnat med visum till Sankt Petersburg dit jag skall åka i oktober med tjifen. Vi skall se på biennalen Manifesta. Och så har jag fått trevlig post. Alltid roligt att arbeta på en teater, och få brev från tjifen på en annan. Man tackar.
På väg hem från visumkontoret handlades lite gott till middagen. Två Karl-Johan som skall bli till en liten förrätt, och så hallon till dessert. Däremellan blir det makens smörstekta aborrfileer i gräsläksgrädde och potatis. Ja, så var det med det.
Kommentera