Jag är väldigt glad över att second-hand trenden fått ett uppsving. Idén fyller några extremt bra funktioner: det är miljövänligt, har man tur är det billigt och man kan fynda väldigt bra plagg som (enligt den förra ägaren) passerat bäst-före-datum, och det passar mig.
Som barn bar jag alltid andras kläder, mina bröders avlagda byxor, mammas omsydda klänningar och kjolar. Jag stod inte ut med kortkort när jag var liten, så mamma hade vänligheten att sy som sina gamla 1950-tals kjolar till mig.
Min faiblesse för second hand/vintage handlar mest om kvalitet. Redan som elvaåring tyckte jag att det var roligare med en flott krokodilväska som skolväska istället för en plastväska. Glamour och elegans har alltid tilltalat mig. Och på den tiden kunde man hitta fantastiska handväskor med plats för allt på Myrorna. Lite hjälpte det väl att jag kunde se skillnad på kvalitet också, så jag såg skillnad på ”skit och pannkaka”.
Idag går det inflation i ordet vintage. Allt som är begagnat betecknas som ”vintage”. För mig betyder ”vintage” gammal fin årgång. Och när jag slår upp ordet i en gammal ordbok från 1959 betyder det ”god årgång av vin”, i stort sett samma sak med andra ord.
Enligt mig kan inte 1980- och 90-tals konfektion vara vintage. Plaggen måste vara från 1972 och bakåt, på ett ungefär. Att kalla ”yngre” plagg för vintage är bara ett fult sätt att höja priset och hajpa vanliga sköna second-hand kläder. För att klassas som äkta vintage ska plaggen vara mer eller mindre handsydda i exklusiva material och ha god passform. Helst vill jag att där skall finnas en etikett från en ateljé för att bli nöjd, men ibland kan man lista ut avsändaren själv.
För mig är second-hand plaggen dock minst lika fina. Jag har både 80- och 90-tals plagg från Thierry Mugler, Claude Montana och Azzedine Alaïa som är fantastiska, men jag tycker inte att det är vintage – ännu. Möjligen mina gamla YSL-plagg från tidigt 1970-tal.
Vintage, menar jag, är tidiga plagg från Pucci, Leja, Dior, Märthaskolan, NK:s Franska, MEA, och en del andra franska och italienska modemärken med anor samt plagg från fina ateljéer runt om i Sverige.
Bild: Design av Emilio Pucci.
Kommentera