Johan var sugen på kantarellpasta idag. Min sköna lilla torg handlare utanför Coop Södrastation höll på att packa ihop för dagen vid 18-tiden. Kantareller, blåbär och hallon var ännu inte inpackade i bilen. Plockade ihop ett kilo kantareller. Under tiden fick den trevliga torghandlerskan svara på frågan var bär och svamp kom ifrån. Denna handlare köper från Polen och Litauen. Nä usch, säger 50%, vi vill ha svensk svamp och bär. De som uschar har säkert inte råd med de svenska varorna, som garnaterat har ett pris som är c:a 75% högre, jag talar kanske bara för mig själv. Helt idiotiskt, vild centraleuropeisk svamp och bär smakar inte annorlunda än svenskt. Jag har svårt att tro att svenska bär och svampar är bättre än de europeiska. Tillbringar ju en del tid i Polen och snart även i Baltikum, där vi äter så gott och åker igenom de mest fantastiska skogar påväg till olika fabriker. Skogar där grödorna frodas. Det intressanta är att den svenska skogens guld är plockad av fingrar från centraleuropa och asien. Jag fattar inte motviljan, även bär och svamp ses ur ett främlingsfientligt perspektiv – intressant! Skumt att Svenne vill äta sönderplågad fläskfilé från Danmark för 49 kr kilot. Under matlagningen gjorde jag en stor sats gazpacho, min frukost, lunch och ibland mellanmål. Jag blir aldrig trött på denna fantastiska vitaminbomb. Min vecko dos består av 10 stora tomater, 2 skalade och urkärnade gurkor, 4 stora röda paprikor, 2 gula lökar, en knippe färsk basilika, 1 dl olivolja, 1/2 dl röd vinäger, 6 pressade vitlöks klyftor, 1 dl ströbröd – mixa ihop allt till en slät soppa, smaka av med salt. Mättande och gott.
Kommentera