Det är en djungel vad gäller drycker, det är det inget snack om. Så hur ska man hitta ett vin som man både gillar och som passar tillfället? Var ska man börja, bör man gå efter vinets ursprung? Efter vad vinkritikerna tycker? Druva? Maträtt? Pris? Denna smakguide till de vanligaste röd- och vitvinsdruvorna kan förhoppningsvis vara en hjälp på traven.
VITT VIN – GRÖNA DRUVOR
Chardonnay: Den mest kända och vanligaste gröna druvan. Denna pärla kan dofta och smaka allt från söt mäktig vanilj, konserverad ananas, till krispig mineralig citrus, allt beroende på hur vinmakaren hanterat den. Vill du ha tonerna av vanilj och exotiska frukter, hittar du dom vanligtvis bland viner från Nya Världen (exempelvis Australien, Chile, Kalifornien) titta då på etiketten om vinet lagrats på ekfat. Föredrar du de torrare, mineraliga citrustonerna, leta då bland franska viner, eller efter vin som lagrats i ståltank.
När man talar om ”vit bourgogne” är det vin gjort på Chardonnay från vinregionen Bourgogne, vars karaktär är torr, stram, frisk och mineralig. I Bourgogne finns vindistriktet Chablis, där man gör chablisviner på 100% Chardonnay, men som är riktigt krispigt mineraliga tack vare jordmånen bestående av kalksten och krita som vinrankorna odlas på.
”Smöriga” chardonnayviner passar utmärkt till maträtter med kraftiga tillbehör som majonnäs, gratänger eller med smör i smaken. Vita bourgogner eller chablisviner skapar läckra smaksensationer tillsammans med skaldjur och krispiga, lätta tillbehör som exempelvis primörsallad med citrusdressing.
Riesling: När jag pluggade på Restaurangakademien sade en lärare att riesling är världens bästa druva och i takt med att jag upptäckt mer av den är jag nästan benägen att hålla med. Få druvor är nämligen så mångsidiga som just riesling, den kan vara allt från sirapssöt eller härligt syrlig.
Riesling är druvan i de berömda franska alsacevinerna, torra med elegant syrlighet och smaker av citrus och krispiga gröna äpplen. Föredrar du mer blommiga viner, prova de tyska från Rhen och Mosel.
Viner gjorda på riesling är utmärkta till asiatiska rätter, då de har både sötma och syrlighet som återfinns i just asiatisk mat. Sushi och riesling är en suverän kombo, och till sill är den inte dum heller.
Sauvignon Blanc: Kanske den mest kända gröna druvan efter Chardonnay, och en av de vanligare. Vinerna är lätta att känna igen på doft- och smaknoterna av fläder, grapefrukt, krusbär, och ”kattkiss”. I Frankrike är den, tillsammans med Semillón, druvan i ”vit Bordeaux” och de söta sauternesvinerna, samt de friska, eleganta vinerna från Sancerre och Pouilly-Fumé. I nya världen finns den i en uppsjö av varianter, bland de länder som anses ha lyckats bäst är Nya Zeeland och Chile, länder som har svala distrikt där druvan trivs finfint och kommer till sin rätt under vinproduktionen.
Sauvignon blanc-viner passar utmärkt till fisk och skaldjur i alla former så länge inte tillbehören är av det mäktigare slaget. Prova även sauvignon blanc till syrliga ostar och fruktkompott!
RÖDA VINER – BLÅ DRUVOR
Cabernet Sauvignon: Förmodligen den mest kända och vanligaste druvan av alla, då den kan odlas nästan överallt och ger massor med frukt. Dess doft och smak av svart vinbär, ceder, nyvässad blyertspenna och svarta körsbär är lätt att känna igen. I Bordeaux, Frankrike, blandas den med merlot, cabernet franc och även petit verdot, i Italien återfinns den i Toskana och i många ”super tuscans” som exempelvis Sassicaia, i Nya Världen förekommer den antingen själv eller tillsammans med andra druvor som merlot, malbec och carmenere.
En självklar kompanjon till kötträtter med kraftigare tillbehör tack vare sina tanniner och kraftiga smak. Ett mulligt och härligt höstvin tillsammans med vilträtter.
Pinot Noir : Om cabernet sauvignon kan liknas vid ett kraftpaket så är pinot noir mer sofistikerad. Den enda druvan i en ”röd bourgogne”, och det är även i bourgogneregionen som man hittar de dyraste och mest sofistikerade pinot noir-vinerna. I Tyskland heter druvan ”spätburgunder” och används för att göra lätta röda viner. Från Nya världen kan man hitta bra pinot noir-viner som inte kostar skjortan, titta efter viner från Nya Zeeland, Chile och Kalifornien. Vinerna doftar och smakar ofta färska hallon, vanilj, choklad och kan även dofta mer ”djuriskt” som läder och stall.
Då druvan ger lättare viner, passar den bäst ihop med lättare kötträtter, anka, och även med fisk, gärna stekt.
Shiraz/Syrah: En druva, två vinstilar och namn. I Frankrike heter den syrah och är druvan i världsberömda viner från Hermitage och Côte-Rôtie i norra Rhônedalen, kraftiga, sträva, nyanserade viner som bör lagras ett tag för att utveckla bästa smak. I Nya världen görs shiraz, samma druva men mer fruktig och lättdrucken, i Australien görs viner av shiraz på alla möjliga och omöjliga sätt och blandningar och från Kalifornien, Sydafrika och Chile kommer prisvärda varianter.
Karakteristiska smak- och doftnoter är björnbär, blåbär, peppar, lakrits och örter, vilket gör shirazviner till utmärkta drycker till kryddiga kötträtter som mustiga viltgrytor och stekar.
Merlot: En doldis som lätt hamnar i skuggan av övriga blå druvor, men som inte bör glömmas bort. Merlot ger, till skillnad från cabernet sauvignon och shiraz, mjuka viner med mycket frukt i smak och doft. Mörka plommon, mörka bär och gräs är doft- och smaknoter som karakteriserar merlotviner.
I Frankrike dominerar den i Bordeaux, det berömda vinet Château Pétrus görs enbart på merlot. Den är vanlig i nordöstra Italien och i Östeuropa, mindre vanlig i Nya världen men det börjar dyka upp intressanta viner därifrån också.
Rätter som gör sig bra med merlot är lätta kötträtter eller för all del fisk, då druvan inte innehåller mycket tanniner (det vi upplever som strävt och som passar finfint till proteinerna i kött).
Kommentera