Åldersnojja

Jag skulle vilja ingjuta lite självförtroende i alla vuxna kvinnor som har helt normala kroppar och åldersnojjar. Jag ska därför tjata om mina favoritämnen. Jag tror att de ständigt ska upprepas. Denna text baserar sig på det jag hört under alla år jag arbetat med kvinnokroppen, styling och skönhet i olika situationer.

Enligt nutidstradition identifierar vi våra kvinnliga kroppar med den traditionella manskroppen, jag tror att det är huvudproblemet. Att det är vackert med breda axlar, smala höfter, smala muskulösa armar och ben, en typsikt traditionell manlig löparkropp.

Alla kroppar är vackra på sitt sätt. Kroppar kan se ut hur som helst oavsett om de tillhör en kvinna eller man, det finns inga statiska kroppar, alla är olika och kan påminna om varandra. Människan är därför unik. Det är ingen idé att försöka bygga om den kropp man fått, däremot går det att hålla efter den, så att den mår bra och fungerar i ur och skur.

Jag har nog aldrig hört en kvinna som INTE klagat över sin unika kropp. Antingen är det gäddhäng, bred rumpa, tunt hår, tjockt hår, grå strån, stora fötter och ful näsa. Ja ni vet ju hur tugget går, blablabla…. Väldigt tröttsamt tjafs skulle jag vilja säga.

Och för att inte tala om åldersfixeringen, att se ung ut är nummer ett istället för att se bra ut. Jag som är 52 år kan aldrig se ut som 35, för det har jag redan gjort. Däremot kan jag se ut som en stilig vuxen kvinna, vilket jag strävar efter. Ju äldre jag blir, ju snyggare vill jag bli, givetvis på mitt sätt.

Vad är det för fel på rynkor? Jag tycker att det är snyggt och ger karaktär på oss äldre. Istället för släta unga fejjor har vi ansikten med lite karaktär och personlighet. Har man tur har man även utvecklat en vuxen empatisk personlighet. Min gamla vanliga devis kommer här och den ska vi repetera som ett mantra dag ut och dag in tills den sitter som ett rinnande vatten:

Ung och vacker är inte samma sak, liksom gammal och ful – det kan också vara tvärtom.

Stor och rund är inte samma sak som ful, liksom smal och snygg inte alltid stämmer.

Det finns lika många vackra stora gamla människor, som det finns unga, smala fula personer och givetvis tvärtom.

De flesta av oss ser helt ok ut, oavsett lite lönnfetma eller pinnighet. Det är först när kroppen börjar sluta funka naturligt p.g.a övervikt eller undervikt som det är dags att sätta igång och klaga, samtidigt som man tar tag i sina ganska allvarliga problem.

Och det finns fin hjälp att få, samhället är intresserat av friska medborgare.

Vart kommer alla dessa skumma kroppsuppfattningar ifrån? Man kan skylla på media, homosexuella modeskapare o.s.v – FÖRLEGADE SANNINGAR. Det finns media som inte alls ägnar sig åt kropps- och ålders terror. Och att påstå att manliga modeskapare ”förnedrar” kvinnan mer än de kvinnliga är bara påhitt.

Gör något åt gäddhänget istället, bjud överarmen på lite brun utan sol och en holkärm, så snyggt. Den sydländska kvinnan går gärna med ärmlösa klänningar och ett klädsamt gäddhäng. En arm som burit, kånkat, jobbat, grävt, skurit och klippt – varför inte visa dem.

Sedan har vi ett annat dilemma: jag har för smala ärmar, jag måste träna. Varför då? Om man inte är sjuklig eller tycker att det är jättekul att träna. När kan man visa sina armar, enligt svensk tradition? Jo. när de ser ut som ett par manliga friidrottsarmar, då anses de vackra.

Varför är det OK med herrar i linnen, kortärmade T-shirts och skjortor. De flesta herrar har inte vältränade biceps, men det fungerar alldeles utmärkt ändå. Ingen klagar på dem allra minst de själva.

Jag är 100 % säker på att alla som är missnöjda i det stora eller lilla formatet har hört någon skit från en anhörig kvinna eller man. Dessvärre är det ofta en mamma eller någon väninna som kommer med några små äckliga stick, vilka gör jätte ont i själen.

Såren sitter kvar som epoxylim. Tänk på det varje gång du kommenterar en annan persons utseende, i synnerhet om det är ofördelaktigt. Fundera också varför just du har rätt att komma med en sådan kommentar.

Jag känner vuxna kvinnor som fått utså så mycket skit angående vikt från anhöriga som tonåringar. Dessa idiotiska kommentarer och tips har definitivt inte stärkt dem, tvärtom.

Nej, stå på dig och vägra det dåliga. Sug in det som är bra istället. Det finns mycket bra och intelligenta saker därute, framförallt välj ideal som passar dig och inte dina söta tonåringar.

Bild: Venus med spegel, målning av Titian från ca 1555.